Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen..

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares tankar kring begreppet livsfrågor. Totalt tio stycken lärare från låg- och mellanstadiet har intervjuats och har därigenom bidragit med sina erfarenheter inom området. Enligt tidigare forskning kan livsfrågor uppfattas som något diffust. Syftet var därför att reda ut begreppets komplexitet genom att ta del av lärares definition samt deras tankar kring undervisning och bedömning i relation till livsfrågebegreppet. De resultat som framkom genom analys av intervjusvaren stärker uppfattningen om att det är svårt att entydigt definiera vad livsfrågor är för något.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom den perioperativa vården. Tidigare forskning visar att det begås många fel inom detta område som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begås kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Hur påverkar stressen patientsäkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer där arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten i det dagliga arbetet.

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras föräldraskap. Att bli förälder innebär en utmaning för oss alla, men för föräldrar med en utvecklingsstörning kan föräldraskapet innebära svårigheter som gör att utmaningen blir svår att klara av. Forskning har dock visat att med rätt stöd kan föräldrarna bli tillräckligt bra föräldrar. Det finns en stor kunskapsbrist på området som resulterar i fördomar och en risk att föräldrarna inte får det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i Umeå Kommun.

Bakgrund: Sett över världen har förekomsten av fetma nästintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i världen dör årligen 3,4 miljoner vuxna människor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Sammanfattning Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.   Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

Mot bakgrund av dagens läroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivåer och från olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika ämnen, är syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lärsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i två grupper av vilka den ena gruppen fick läsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick läsa motsvarande text men utan bilder. Efter läsningen fick samtliga informanter svara på ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som läst texten med bilder fick ett bättre utfall på övningsuppgifterna än de som läst texten utan bilder.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.