Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation.

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat.

Sexuellt våld har förekommit frekvent i krig genom historien. På senare år har FN publicerat en rad olika publikationer som fastslår att sexuellt våld förekommer som taktik och strategi i krig. Detta är intressant ur ett krigsvetenskapligt perspektiv, inte minst med tanke på att detta är något som Svenska förband kan komma att möta i en kommande insats. Uppsatsen syftar till att beskriva hur sexuellt våld kan ta sig form i väpnade konflikter samt att undersöka hur sexuellt våld kan betraktas som strategi och taktik. Förhoppningen är att uppsatsen ska belysa infallsvinklar och aspekter av ämnet som behöver mer forskning.Studien bygger på kvalitativ analys och utgår från ett källmaterial bestående av litteratur.Uppsatsen kategoriserar och problematiserar begreppet sexuellt våld och visar att sexuellt våld har ett samband med både strategi och taktik på ett direkt och ett indirekt sätt.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut.

Syfte: Läraren är den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att försöka belysa lärares arbete och kompetens inom läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.Frågeställningar:? Hur upptäcker lärare elever med läs- och skrivsvårigheter?? Hur arbetar lärare med elever som inte kommer igång med läsning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie är den kvalitativa då den lämpar sig bra när man söker förstå och tolka resultat. Kvalitativ forskning är också lämplig när man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lärare inom årskurserna 1-3 på två F- 6 skolor har intervjuats.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

I denna studie har jag undersökt om olika läroböcker för religionskunskap 1, som är avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nå upp till läroplanens kunskapskrav inom området för etik och moral. Undersökningen genomfördes även för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av läroböcker för en gymnasiegemensam kurs där ämnesplan och kunskapsmål är samma. Studien presenterar tidigare forskning inom ämnet genom att titta på den senaste läroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmål i ämnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom läromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger på en kvalitativ komparativ innehållsanalys av fem utvalda läromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att läroböckerna i stort innehåller tillräckligt med information för att eleverna ska kunna nå målen.