Ett flertal revisionsskandaler runt om i vĂ€rlden har skakat revisionsbranschen de senaste Ă„ren. Detta har medfört hĂ„rdare reglering för revision, bĂ„de i Sverige och runt om i vĂ€rlden. Även affĂ€rsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen pĂ„ revisionsomrĂ„det. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som Ă€r de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstĂ€mmelse med ISA.

Allt mer behandling och vÄrd av patienter flyttas ut frÄn sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag fÄr cirka 22/100 000 invÄnare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rÀtt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tÀmligen kvalificerade arbetsuppgifter krÀvs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter dÄ allt sjukare personer vÄrdas i hemmet.

Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Revisorernas arbete har under de senaste Ären blivit alltmer ifrÄgasatt dÀr deras oberoende varit ett hett diskussionsÀmne. De senaste Ärens företagsskandaler runt om i vÀrlden, dÀr revisionsbyrÄerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrÄgasÀttandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stÀrka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillÀmpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och sjÀlvstÀndighet. Den nya lagen omfattar en sÄ kallad analysmodell, en sjÀlvgranskande modell dÀr revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omstÀndigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och fÄ ökad förstÄelse för svÄrigheterna. Dess syfte Àr Àven att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta Äsikter om hur revision inom restaurangbranschen kan underlÀttas. Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgÄngar kan vara ett problemomrÄde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intÀkterna den största posten i företaget och det Àr dÀrför viktigt att företaget har kontroll pÄ denna post. Restaurangbranschen Àr en av de mest fuskbenÀgna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning.

HR-kontoret inom organisationen LuleÄ kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, dÄ organisationen anses stÀlla för höga förutsÀttningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anstÀllas till organisationen och en förutsÀttning som vÀger tungt Àr erfarenhet. UtgÄngslÀget för min studie Àr att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet Àr av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien Àr att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehÄll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus pÄ kravet erfarenhet. Vidare syftar studien Àven till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehÄllet i en kravprofil.

Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

I takt med att arbetet pÄ den svenska arbetsmarknaden genomgÄtt en rad förÀndringar det senaste Ärhundradet har bland annat lÄgkvalificerade arbeten försvunnit till förmÄn för mer kvalificerade. NÄgra typiska kÀnnetecken för dagens arbetsmarknad Àr en högre grad av flexibilitet, tidsbegrÀnsade anstÀllningar och ett allt mer grÀnslöst arbete. Ett av flera nya managementkoncept som vuxit fram Àr Lean management, vilket handlar om att effektivisera genom att eliminera icke vÀrdeskapande tid och arbeta utifrÄn kundens efterfrÄgan. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns skillnader i hur individer i tvÄ olika yrkesgrupper inom en och samma organisation, som arbetar utifrÄn Lean management, beskriver flexibilitet och bundenhet samt hur de förhÄller sig till grÀnsdragningen mellan arbete och privatliv. Den tidigare forskningen pÄ omrÄdet visar att flexibiliteten upplevs bero pÄ vilken kontext man befinner sig i.

Förslaget att slopa revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr ett högaktuellt Àmne som berör mÄnga olika grupper i samhÀllet sÄ som revisionsbyrÄer, smÄ företag, kreditgivare och Skatteverket. I april 2008 lÀmnades ett delbetÀnkande frÄn Statens Offentliga Utredningar som föreslÄr att 96,5 procent av Sveriges företag ska tillÄtas att slopa revision. Uppsatsen fokuserar pÄ hur stora revisionsbyrÄers verksamhet kommer att pÄverkas eller redan har pÄverkats av en lagförÀndring samt hur arbetsfördelningen mellan redovisning och revision förvÀntas förÀndras. Författarna har intervjuat revisorer pÄ Sveriges fyra största revisionsbyrÄers lokala kontor i Jönköping. För att fÄ en uppfattning om hur branschen anpassar sig till lagförslaget presenteras information om auktoriserade redovisningskonsulter och Standard för redovisningskonsulter samt att förhÄllandet mellan redovisning och revision förklaras.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och öka vÄr förstÄelse kring varför inte smÄ och medelstora företag aktiverar immateriella tillgÄngar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgÄngar har fÄtt en vÀxande betydelse för vÀrdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsÀtt. UtgÄngspunkten har varit ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktÀr, i smÄ och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstÄr. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istÀllet aktivera dessa utgifter i företagens balansrÀkningar, för att hÀrigenom förmedla en mer rÀttvisande bild av företagets resultat och stÀllning, uppfattar vi som lÄgt.

Sedan slutet pÄ 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten anvÀndas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjÀnster i syfte att möta medborgarnas krav och förvÀntningar pÄ samhÀllsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlÀtta bÄde samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den hÀr studien ligger fokus pÄ en e-tjÀnst som pÄ den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det Àr en form av informationssystem som börjar synas pÄ kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjÀlpa medborgare att hitta information och fÄ svar pÄ sina frÄgor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent pÄ Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slÄr igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

I dagens samhÀlle har en del av den kvalificerade vÄrden flyttat frÄn sjukhusen och in i hemmen. Det innebÀr ökade krav pÄ bÄde nÀrstÄende och den kommunala hemsjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrd i hemmet. Det Àr en vÄrdvetenskaplig kvalitativ studie utifrÄn en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en vÀstsvensk kommun valde ut nÀrstÄende till patienter med kommunal hemsjukvÄrd, vilka tillfrÄgades om deltagande.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att stÀlla aerob trÀning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jÀmföra hur bÀgge dessa aktiviteter pÄverkar nÀrminnet. Likheter samt skillnader Àr tvÄ frÄgestÀllningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrÄn 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sÄllats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob trÀning har för effekt pÄ minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier dÀr minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade pÄ andra kognitiva omrÄden i hjÀrnan och blev dÀrmed inte kvalificerade för denna studie.