Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

I dagens samhÀlle har en del av den kvalificerade vÄrden flyttat frÄn sjukhusen och in i hemmen. Det innebÀr ökade krav pÄ bÄde nÀrstÄende och den kommunala hemsjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av vÄrd i hemmet. Det Àr en vÄrdvetenskaplig kvalitativ studie utifrÄn en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en vÀstsvensk kommun valde ut nÀrstÄende till patienter med kommunal hemsjukvÄrd, vilka tillfrÄgades om deltagande.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

Basel II kommer att fĂ„ positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkĂ€nsliga metoder att berĂ€kna kreditrisk kan sĂ€nka sin kapitalbas utan att samtidigt sĂ€nka kapitaltĂ€ckningsgraden under den lagstadgade nivĂ„n. Det medför att bankerna fĂ„r större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter Ă€n tidigare utan att detta pĂ„verkas av reglerna för kapitaltĂ€ckning. Det innebĂ€r i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebĂ€r att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushĂ„llslĂ„n (inklusive bostadslĂ„n) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkĂ€nsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker pĂ„ engagemangsnivĂ„, fĂ„r bankerna incitament att finna olika lösningar pĂ„ kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebĂ€r att kundens stĂ€llning förbĂ€ttras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

Beskattning spelar allt större roll i mĂ€nniskors migrationsbeslut. Flera lĂ€nder har infört skattelĂ€ttnader för vissa kategorier av utlĂ€ndska arbetstagare i syfte att göra sig mer attraktiva för kvalificerad utlĂ€ndsk arbetskraft. År 2000 införde Sverige skattelĂ€ttnader för utlĂ€ndska experter, forskare och nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Syftet med reglerna om expertbeskattning Ă€r att Sverige ska kunna attrahera kvalificerad utlĂ€ndsk personal och dĂ€rmed stĂ€rka Sveriges internationella konkurrensförmĂ„ga genom att frĂ€mja forskning och produktutveckling.

I alla turismföretag har de anstÀllda en av de viktigaste rollerna i verksamheten. Den produkt som turismföretag sÀljer skapas i möten mellan gÀster och en eller flera anstÀllda. I de mötena skapas inte bara produkten utan det Àr ocksÄ dÄ som gÀsterna vÀrderar produkten och företaget. Betalande gÀster Àr de enda som skapar intÀkter för ett turismföretag, vilket gör att det Àr ytterst viktigt att de hÀr mötena blir positivt vÀrderade av dem. Det Àr upp till företagen att se till att deras anstÀllda presterar pÄ toppen av sin förmÄga i varje möte med gÀsterna.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

Den pedagogiska metoden Storyline Àr temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berÀttelse igÄngsatt av lÀraren. De som arbetar enligt denna metod lÄter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförstÄelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig bestÄndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frÄgestÀllning: Hur lyfts elevens förförstÄelse fram inom Storylinemetoden och vad hÀnder med förförstÄelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnÀrlig undersökning inspirerad av Storyline.

NÀr skollagen reviderades 1995 fick jÀmstÀlldhet en mer framtrÀdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsÀttningar att bedriva jÀmstÀlldhetsarbete Àr mycket olika. Staten har uppmÀrksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jÀmstÀlldhet och genuskunskap. MÄlet var att det Är 2004 skulle finnas minst en utbildad lÀrare/pedagog i varje kommun.

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.