Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..

Det hÀr arbetet grundar sig i vÄrt exjobb som var att ljudlÀgga ett spel. Som musikproducenter hade vi lÀnge intresserat oss för spelbranschen som en bransch i expansion som kan ge arbetsmöjligheter. Rapporten gÄr igenom hur vÄr arbetsprocess sett ut vid ljudlÀggningen samt lite allmÀnna begrepp om spelljud. Vi förklarar ocksÄ hur ljudmotorn och scriptsprÄket den anvÀnder fungerar. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar har vi format rapporten: Vilka kunskaper behövs för att ljudlÀgga ett spel? Hur kan vÄra erfarenheter som musikproducenter bidra i ljudlÀggningsprocessen?Det vi kom fram till Àr att det nya arbetssÀtten i spelbranschen underlÀttar för ljudlÀggare och gör oss som musikproducenter kvalificerade för detta jobb.

SammanfattningFöretag med koncernbidragsrÀtt har en möjlighet att överföra enstaka till-gÄngar till underpris utan att tillgÄngens övervÀrde uttagsbeskattas. För att fÄ genomföra en kvalificerad underprisöverlÄtelse som leder till undantag frÄn uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-vÀrvaren mÄste vara skattskyldig för tillgÄngen i Sverige. Det innebÀr att moderbolag inte kan genomföra grÀnsöverskridande underprisöverlÄtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning.

Violence is put in a specific context when the police are the perpetrator of violence rendering violence possibly legitimate through sovereignty. The possibility of legitimization of police violence raises important questions of how such violence is legitimized and how resistance is conceived of and defined. I have interviewed seven people in Sweden from different backgrounds, all of whom share the experience of having been subjugated to police violence, including threats, harassments and physical violence.This paper analyzes the performativity of police violence through the relations between police violence, power, sovereignty, subjectstatus and resistance, in order to understand how police violence is being legitimized and to understand its consequenses with respect to those subjugated to it. I?ve also analyzed if this violence is being politicized and, in that case, how politicization is made possible.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Begreppet avknoppning anvÀnds genomgÄende för att beskriva en form av privatisering som inte sÀllan innebÀr att en verksamhet övertas av tidigare anstÀlld personal, som fortsÀtter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen sÄvÀl civilrÀtt som offentligrÀtt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag Àr förbjudet sÄvida inte synnerliga skÀl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebÀr ett sÄdant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan pÄkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebÀr att domstolen kan upphÀva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkstÀlla beslutet innan prövningen har gjorts.

Den 1 januari 2014 trĂ€dde nya regler för fĂ„mansföretag och dess Ă€gare i kraft. Ändringarnagenomfördes mot bakgrund av att nuvarande regler ansĂ„gs överkompensera stora fĂ„mansföretagmed mĂ„nga anstĂ€llda. Uppsatsens syfte Ă€r att utreda om och i sĂ„ fall hur de nyalagĂ€ndringarna pĂ„verkar ett generations- eller Ă€garskifte.Genom de nya fĂ„mansföretagsreglerna infördes b.la. bestĂ€mmelser om en höjning av detlönebaserade utrymmet, en sĂ€nkning av löneuttagskravet för att fĂ„ berĂ€kna lönebaserat utrymmeoch en definition av termen dotterföretag. För att genomföra ett generations- ellerĂ€garskifte anvĂ€nds olika typer av metoder.

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

Uppsatsens syfte Àr att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera nÀr ett lÄn frÄn ett utlÀndskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillÀmpning av principen om rÀttshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-mÄlet föranledde att reglerna i 53 kap. IL Àndrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlÄta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan nÄgra omedelbara beskattningskonsekvenser.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets rÀkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag pÄ hur EU:s fjÀrde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag trÀffas av revisionsplikten efter ett genomförande. LagÀndringenförvÀntas trÀda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyrÄernaatt uppleva hÄrdare konkurrens.

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkÀnnande för att till en början bedriva linjeunderhÄll. Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och dokument kring SAAB 340. Processen har dÀrefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen fÄ det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartlÀggning av de enskilda arbetena, s.k.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Àr en kalkyleringsmetod som blev populÀrt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat mÄnga forskare och praktiker. Konceptet vÀxte allteftersom konsultbolag sÄlde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrÀvande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lÀmpade att anvÀnda sig av metoden. PÄ senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgÄngsrikt kunnat implementera och anvÀnda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad pÄ studier riktade mot mikroföretags tillÀmpande av ABC.