Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Idag finns i Sverige sÀrskilda beskattningsregler för smÄ och medelstora företag, de sÄ kallade fÄmansföretagen. Reglernas syfte Àr att hindra omvandling av förvÀrvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna gÄr under benÀmningen 3:12-reglerna och Àr placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förÀndrats i och med förÀndringar i omvÀrlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare Är. Ett annat problem som uppmÀrksammats i USA Àr att mÄnga redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsÀmnet pÄ universitetsnivÄ och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkÀtundersökning riktad till revisorer och intervjuer med tvÄ av dessa, samt en enkÀt riktad till studenter vid Linköpings universitet.

Nyligen publicerades ett skatteupplÀgg, det sÄ kallade bankupplÀgget, vilket innebÀr att Àgare till kvalificerade aktier i fÄmansföretag tar ett omfattande lÄn av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieÀgartillskott. Det ovillkorade aktieÀgartillskottet ökar omkostnadsbeloppet pÄ de kvalificerade aktierna, vilket innebÀr att Àven grÀnsbeloppet höjs. Ett högt grÀnsbelopp Àr positivt ur fÄmansföretagsÀgarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till grÀnsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjÀnst. Kapitalvinstbeskattningen Àr i regel lindigare vilket innebÀr att den skattskyldige uppnÄr en skatteförmÄn genom erhÄllandet av det högre grÀnsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieÀgartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till Àgaren.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan fĂ„ till vad gĂ€ller rĂ€ttvisande bild av ett företags stĂ€llning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssĂ€ttet som jag valt att anvĂ€nda mig av i denna studie Ă€r kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer pĂ„ Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i BollnĂ€s. DĂ„ mitt syfte med studien inte Ă€r att mĂ€ta eller generalisera resultatet utan snarare att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring revisorernas Ă„sikter kring K2-regelverket Ă€r min bedömning att den kvalitativa metoden Ă€r den mest Ă€ndamĂ„lsenliga. Den information som jag tagit del av har jag dĂ€refter jĂ€mfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter Ă€r tveksamma till flera delar av regelverket och stĂ€ller sig frĂ„gande till huruvida regelverket egentligen leder till nĂ„gra förenklingar i praktiken.

För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare frÄn Mittuniversitetet med fokus pÄ vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. AvgrÀnsning gjordes till omrÄdena etableringsgrad, lönenivÄ, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivÄ och arbetsomrÄde) samt tillfredstÀllelse i förvÀrvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen frÄn utbildningen. I dessa ingick bÄda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

En börsintroduktion innebÀr att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som hÀnder med en aktie dÄ den har introducerats pÄ börsen. Undersökningen baseras frÀmst pÄ tvÄ kvantitativa undersökningar, varav den första Àr en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik hÀndelse pÄverkar ett företags vÀrde. Den andra undersökningen bestÄr i att med hjÀlp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt pÄ Stockholmsbörsen och pÄ alla företag som nyintroducerats pÄ börsens A- och O-listor mellan Ären 2000 och 2005.Syftet med uppsatsen Àr dels att uppmÀrksamma aktiers svÀngningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissÀttningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen.Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfÀllen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen.

Fordonsindustrin strÀvar efter stÀndiga förbÀttringar pÄ transmissionssystem inom exempelvis hÄllfasthet och viktminskning. För att reducera vikten pÄ vÀxellÄdshuset (VE15) har alternativ till det befintliga skruvförbandet granskats. MÄlet med examensarbetet var att vÀlja tvÄ olika fogningsmetoder, en inom svetsning och en inom limning. De valda fogningsmetoderna jÀmfördes med det befintliga skruvförbandet utifrÄn bland annat viktminskningspotential och hÄllfasthet.Information inom svetsning, limning, skruvförband och aluminium införskaffades med hjÀlp av kvalificerade databaser, vetenskapliga artiklar samt rÄdfrÄgning av sakkunniga inom respektive omrÄde. UtifrÄn de valda fogningsmetoderna, friktionsomrörningssvetsning (FSW) och epoxi, idégenererades utformning av flÀnsen.Vid anvÀndning av FSW som fogningsmetod reducerades vikten pÄ VE15 med 13,7 % och med epoxi var viktminskningen 25,5 %, i jÀmförelse med skruvförbandet.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.