Under 2 mÄnaders tid har jag befunnit mig pÄ ett kontor i Alvesta, nÀrmarebestÀmt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. DÀr har jag som denförsta designern nÄgonsin pÄ företaget jobbat nÀra dess ledning i arbetet med att tafram en ny skÀrmvÀgg.I designarbetet har jag fokuserat pÄ, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har ocksÄ en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövÀnligamaterial resulterat i att skÀrmvÀggens stÄlram hÄller en ljudabsorbent som bestÄr av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som Ätervinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skÀrmen som enutmÀrkt ljuddÀmpare. MÄlet Àr att nÄ ut till kontor med en miljömedveten strÀvan,mÄn om de anstÀlldas arbetsmiljö vad det gÀller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skÀrmvÀggar ska sluta tÀtt och kunna bÀra hyllplan har jag ritaten helt ny stÄlprofil som utgör skÀrmens gavlar.

Detta Àr en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsÀttningar bland olika kategorier av telefonförsÀljare utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorsteori gÀllande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser tvÄ övergripande frÄgestÀllningar. Den första frÄgan Àr om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsÀljare skiljer sig beroende pÄ kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivÄ, Älder och lön. Den andra frÄgan Àr om tillfredsstÀllelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsÀljare beroende pÄ kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivÄ, Älder och lön. Materialet som ligger till grund för studien Àr en enkÀtundersökning i form av en totalundersökning pÄ ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter.

SammanfattningBemanningsbranschen Àr idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera pÄ uthyrning av studenter. Detta Àr ett mycket intressant segment dÄ denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och nÀringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhÄlla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbförÀnderligt konkurrensklimat ökar kraven pÄ medvetenhet och strategiutformning för företag, nÄgot som Àr av sÀrskilt stor betydelse för en bransch som Àr sÄ ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvÀrld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar pÄ studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med insamling av sÄvÀl sekundÀr- som primÀrdata.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mÀngder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns Àven en stor mÀngd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers trÀffsÀkerhet och prognosförmÄga. Majoriteten av dem Àr eniga om att det rÄder brister i analytikernas trÀffsÀkerhet. En genomgÄende förklaring till detta Àr enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera pÄ positiv information samt underreagera pÄ negativ information.Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en lÀngre tid varit ett flitigt diskuterat Àmne.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera Àr ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt Àr okÀnt i dagslÀget och problematik uppstÄr bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav pÄ produkter utvecklas stÀndigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanstÀllts av Europeiska unionen. Syftet med kraven Àr att alla material inom EU:s byggsektor ska jÀmföras och bedömmas utifrÄn samma förutsÀttningar via prestandadeklaration och CE-mÀrkning.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera vad begreppet rÀttvisande bild av goodwill innebÀr, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan fÄ för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder Àven hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsÀttet kommer att leda till en mer rÀttvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsomrÄdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 Àr att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

I en alltmer turbulent och ombytlig vÀrld gÄr det inte att leda dagens kundstyrda produktion med traditionellt ledarskap. Dagens ledare pÄverkas av olika faktorer som mÄste beaktas för att kunna styra ett framgÄngsrikt företag. Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera och analysera UAE-logistics ledarskap genom att undersöka deras internkommunikation utifrÄn en teoretisk grund. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en gap-analys som anvÀnds för att se om det rÄder samstÀmmighet mellan gruppledarna och de anstÀllda.I slutsatsen besvaras problemfrÄgan: Vilka faktorer mÄste den moderna ledaren pÄ tjÀnsteföretag beakta i sitt ledarskap för att förbli konkurrenskraftig? En faktor som mÄste beaktas Àr att den interna kommunikationen mÄste fungera bra för att motivera, engagera och involvera anstÀllda.

Problem: LÀkaryrket Àr ett komplext yrke dÀr verklighetens obestÀmbarhet gör att enbart de med stor kunskap, erfarenhet och fÀrdigheter, i förhÄllande till lekmannen, kan ta kvalificerade beslut. Yrken med denna beskrivning kallas professioner. Skapar professioner en viss sorts mÀnniskor?Efter avslutade civilingenjörsstudier samt en nÀstan fÀrdig fil.kand. i företagsekonomi, kÀnde jag under mina lÀkarstudier att mitt tankesÀtt pÄverkades i en helt annan grad Àn vid de tidigare studierna.

Outsourcing av IT Àr nÄgot som kom igÄng i slutet pÄ 90-talet och Àr idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till lÄglönelÀnder har pÄgÄtt lÀnge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebÀr Àven att mÄnga tjÀnster numera kan transporteras stora strÀckor med liten, eller ingen, försÀmring av kvalitet, nÄgot som gjort att outsourcingen av IT kunnat vÀxa sig stor. Utvecklingen har ocksÄ inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte lÀngre avgör om de ska outsourcas till lÄglönelÀnder eller inte. TjÀnstejobb kan alltsÄ precis som jobb inom tillverkning numera utsÀttas för konkurrens frÄn lÄglönelÀnder och flytta. Företag som outsourcar IT till lÄglönelÀnder kan öka fokus pÄ kÀrnverksamheten och fÄr tillgÄng till bÄde en bred kompetenspool och specialister, ofta till lÄga och flexibla lönekostnader.