Arbetet handlar om att planera ett område för att tillgodose de behov och förväntningar som ställs på en tätortsnära landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering där olika intressen samspelar i utformningen och där platsens förutsättningar utgör grunden. Området är beläget väster om Finjasjön vid Mjölkalånga by och omfattar ca 150 ha. Marken ägs av Hässleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom häst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hästgårdar i kommunen. Detta har tillsammans med strävan att tillvarata områdets naturvärden, kulturhistoriska bakgrund och förutsättningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsättningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsättningar och historia skaffat kunskap om området.

WeSC är ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardåkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC står för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebär en överlägsen konspiration med människor som gör något riktigt bra. Genom så kallade "WeAktivister" som är en grupp människor, okända som kända, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumärket världen över.  WeSC är i grund och botten baserad på skate- och snowboardkulturen då Greger Hagelin själv tidigare skateboardade, och man betonar målsättningen på "life after skate". Life after skate är en fras som innebär att målgruppen är "intellektuella slackers".

I mitt examensarbete till landskapsarkitekt har jag valt att göra en fallstudie utifrån begreppet Urban Wilderness. Som studieobjekt har jag valt en plats i Lund som kallas Holmbergska tomten. Holmbergska tomten är en ca 1,5 hektar stor ödetomt. Platsen har en historia som sommarnöje och trädgårdsmästeri. Sedan början av 70-talet, då staden köpte tomten, har vegetationen på platsen fått utvecklats fritt utan skötselåtgärder - förutom att man tagit ned sjuka och döda almar det senaste årtiondet. Det har lett till att platsen fått en vild karaktär, med gamla stora träd, sly, snåriga buskar och ett mycket vackert fältskikt med överdådig vårblomning.

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia..

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om.

Då det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökaräven kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kanförhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsasamt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är attundersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar äventill att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus påhälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

Syfte: Att få en djupare förståelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lärandet för byggelever på gymnasieskolans byggprogram. De frågeställningar som jag har arbetat för att få besvarat i min undersökning är: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut på byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jämfört med det som eleven får utföra?Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ undersökning där data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare på byggföretag.Resultat: Det framgår i studien att handledarna oftast är outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet är relaterat till att handledarutbildning inte efterfrågas från skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahålls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att även om man försöker arbeta med god pedagogik så finns inte tiden för detta alla gånger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgår inte i studien.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever använder sitt historiemedvetande för att reflektera över sin identitet samt undersöka om eleverna uppfattar sig själva som historiska personer, det vill säga att de är delar av och aktörer i framtidens historia. Empirin insamlades med hjälp av enkätundersökning som var utformad för att få kvalitativa svar. Undersökningen utfördes i två femteklasser på samma skola. Undersökningen kom fram till att elever i stor utsträckning använder sin historiska referensram i en diskussion om ?vem är jag??.

I kandidatarbetet undersöker jag identiteten ?hästtjej?, det är en av de identiteter som har varit viktigast för mig under min uppväxt. Oskrivna regler som styr de stallet, dikterade vad som var rätt i allt från ridkläder, vänner, utseende och vilka hästar som var ?rätt?. I detta arbete förmedlar jag en historia genom avgjutningar och kompositioner.

AbstractAimThe aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011.The questions that are addressed in this paper are,Which expression of competence code can be found in the different curricular?What are the expressions for performance code can be found in the different curricula?Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students?Method  As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum.

This thesis is a study over changes and similarities of people's activities in Berzelii park, with focus on the second half of the 19th century and present time. As one of the oldest public parks in Stockholm, Berzelii park has been a place for outdoor activity for more than a hundred years. During that time both the park and the society have undergone changes, but people are still using this green area in the city centre in a similar way as generations before have done. It is still a place for social gathering and during the summer month the park invite for optional and social activities such as a pause in the sun and pic-nic with friends. Some customs has disappeared like the 19th century social stroll, but through small changes in rules or design others have become given, like using the lawns as seating..

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.