Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsättningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien består i tryckt form av en svensk enspråkig ordbok och flertalet tvåspråkiga ordböcker. Det svenska källmaterialet har under projektets gång legat till grund för lexikon i andra nordiska länder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen är att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets enspråkiga ordböcker utifrån perspektivet att hitta möjliga förbättringar inför en ny upplaga av den svenskspråkiga hemsidan.Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmässigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och åtkomst av uppslagsorden.

I takt med medielandskapets föraändring så utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förändring påverkar de svenska dagstidningarna när det kommer till Apples iPad. Vår frågeställning är således; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna på den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det här är ett så pass nytt och outforskat område finns det begränsat med relevant teori att tillgå.

En fallstudie av två svenska företags idrottssponsring..

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa.Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin.Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka.

I den här uppsatsen studeras begripligheten i svenska översättningar av en av EU-kommissionens texttyper som kallas grönböcker. Begripligheten sätts i relation till EU-kommissionens riktlinjer för översättning. Analysmetoden är textanalys. Resultatet visar att det finns brister i begripligheten, både på makronivå och mikronivå..

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn.

Denna c-uppsats undersöker om elever i år nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i ämnet Idrott och hälsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frågeställning som undersöks är om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar beträffande kännedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 på tre olika högstadieskolor i Västerbotten. Resultatet av vår undersökning är sammanställt från en enkät som elever i klass nio från respektive skola fått fylla i. Enkäten var baserad på betygskriterier och mål att uppnå som finns fastställda i den nationella läroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.

Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen på högstadiet. Min undersökning bygger på tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkäter med lärare och elever som är verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det är framförallt renodlade språklärare som lägger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. Språklärarna anser att den svenska grammatikens fördelar är dess metaspråk men också hjälpen som grammatiken kan ge eleverna när de läser främmande språk. Lärare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra språk.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke..