Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i Kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ?a good society?,an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course inreligious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect onwhat a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analysetheir answers in relation to regulations and research.The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on whata good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by thecourse?s grading criteria is limited.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i Kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet.

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i Kursplanen..

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur Kursplanen.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever.

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka om läsning av skönlitteratur kan väcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen är en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde få en mer framträdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), Kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i två klasser bestående av totalt 37 elever i år 4. Den metod vi använde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Min studie har gått ut på att jämföra styrdokumentens bedömningsunderlag förämnet slöjd med skriftliga omdömen från en grundskola i Norrbotten. Det underlagsom jag har studerat är samtliga skriftliga omdömen från år 8 och år 9 från denaktuella skolan under en termin. I studien tas ingen hänsyn till hur elevens förmågorvärderas av läraren, endast om de omnämns i de skriftliga omdömena. Studien harutförts genom att kategorisera de förmågor som Kursplanen ställer upp förbedömning. Kategoriernas innehåll är sedan jämfört med de skriftliga omdömena.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur PR-konsulter uppfattar sina arbeten och relationer med journalister i kontext till de förändringar som skett inom journalistiken. Syftet är sprunget ur att det skett förändringar inom journalistiken, där journalister numer tvingas att förhålla sig till nya förutsättningar, där de måste producera mer material till en lägre kostnad, vissa forskare och tidigare studier pekar på att det lett till ett ökat behov av färdigpaketerade nyheter. Anledningen till att vi valt att studera just PR-konsulter och inte andra arbeten inom den kommunikativa sfären är dels att allmänheten har ett betydligt lägre förtroende för PR-konsulter, än exempelvis informatörer. Det finns även studier som indikerar att PR-konsulter idag har en rutinmässig och regelbunden samverkan med journalister, vilket är en ytterligare motivering till att vi valt att studera PR-konsulerna.Metod och material: I denna studie har vi använt oss av samtalsintervjuer för att få fram vårt resultat. Dels användes en intervjuguide, men det uppstod även frågor under intervjuerna som då ställdes till intervjupersonerna.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

SammandragMånga undersökningar har visat att det inte råder likvärdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsätta belysa ett sådant problem och betona vikten av likvärdig bedömning kan vi nå en förändring mot det bättre. Syftet med detta arbete är att studera hur ett urval lärare och lärarstuderande betygsätter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sätta dem i relation tillden nya lärarutbildningen och dess innehåll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrån samma kursplan. Kursplanen ger alltså utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nå nationell likvärdighet i betygsättningen..

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och Kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på..

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av Kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.