Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande Kursplanen i svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av Kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och Kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om geografilärarna som undervisar under grundskolans senare årskurser är behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolämnet geografi samt om geografilärarna följer kursplanen och hur mycket de låter läroböckerna styra undervisningen.Genom en enkätundersökning undersöktes vilka större moment geografilärarna undervisade om ute på skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men är ändå vägledande då respondenternas svar är lika varandra. Undersökningen visar att det läggs mindre vikt och tid på de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjämförelser och att göra egna analyser av olika områden och förhållanden med egna kartor, texter etc..

I studien granskas hur lärare i kursen Instrument och sång 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan påverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer där informanterna var verksamma instrumentallärare som undervisar på gymnasiet med olika lång erfarenhet av att undervisa. Kursplanen användes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur verksamma instrumental- och sånglärare i gymnasieskolan planerar utifrån kursplanen i Instrument och sång 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom områdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig på. Vidare var syftet att ta reda på hur läraren arbetar och om utgångspunkten utgörs av de mål som finns i kursplanen. Utifrån syftet har vi diskuterat uttrycket ?mål att sträva mot? i kursplanen och kompetensmålen, som är en möjlig tolkning till strävansmålen. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer där fem matematiklärare intervjuats.

I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur läroplansskiftet 2011 påverkar ämnet idrott och hälsas uppdrag och innehåll i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningarna är "Vilka förändringar framträder vid en jämförelse mellan kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lärare den nya kursplanen i idrott och hälsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har använts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 på GIH.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål..