Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt.

Crowdfunding har de senaste åren haft en kraftig popularitetsökning och med detta har en samhällsdebatt väckts, därmed även det vetenskapliga intresset för crowdfunding, dess strukturer samt underliggande dynamik. Mollick utförde 2013 en av de större studierna i området med syfte att studera vilka kvantitativa faktorer som var avgörande för ett projekts utfall. Studien landade i slutsatsen att dessa framgångsfaktorer kunde kategoriseras enligt Kvalitet, Nätverk samt Geografi. Med utgångspunkt i Mollicks resultat ämnar följande studie att studera kategorierna Kvalitet och Nätverk samt utvidga Mollicks modell genom att samla data från 200 projekt, studera dessa med hjälp av 13 variabler, skapa sex modeller och vidare pröva modellerna med hjälp av linjär regressionsanalys. Studien landade i slutsatsen att en utvidgning av Mollicks modell var möjlig med hjälp av variablerna Uppdateringar samt Belöningssteg..

The Swedish geographer Gerd Enequist (1903-1989) left behind great amounts of private and work material when she passed away. This was donated to the University Library of Uppsala, Carolina Rediviva, in three different accessions. This resulted in three different record. The subject of this report is the progress of assembling these record into one complete record.The registering led to many important decisions such as the role of provenance and the relation of private and public documents. Above all the special nature of personal archives have been a topic of discussion.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Sammanfattning Dagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur.

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 års läroplan inhämta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krävs det att läroböckerna tar upp frågor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhållanden på ett korrekt och mångsidigt sätt. En granskning gjord av Statens Institut för Läromedel (SIL) 1990 beträffande hur de samiska förhållandena behandlas i läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister ? samerna var i stort sätt osynliga i dessa läroböcker.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig kommunikation.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Uppsatsen ämnar genom litteraturstudium undersöka vilka läromedel som kan användas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men även att se vilka aspekter en lärare behöver beakta, för att få en mer allsidig undervisning. Målet är att religionslärare ska kunna tillägna sig några av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, där det huvudsakliga , målet är att eleverna ska lära för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lärande, kräver att läraren utgår ifrån elevernas referensramar liksom möter dem utifrån deras egna villkor..

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet..

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ?a good society?,an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course inreligious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect onwhat a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analysetheir answers in relation to regulations and research.The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on whata good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by thecourse?s grading criteria is limited.