I denna undersökning tar vi reda på hur det går att förbättra läroböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda på varför författarna valt det upplägg de har. Böckerna som avhandlas är: Matematik 3000, Matematik från A till E, Liber Pyramid, Räkna med Vux och Exponent. Även nio lärare som använder någon av dessa böcker har intervjuats för att få veta vad lärarna tycker om upplägget. Resultatet visade att det inte finns något optimalt sätt att presentera derivatan som passar alla lärare.

En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det.

Syftet med detta arbete är att jämföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frågan hur innehållen i matematikkurserna på IB programmet skiljer sig från matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehållet i kurserna jämförs utan även timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig åt. Den lättaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies är mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods täcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stämmer bäst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form.

Syftet med vår undersökning var att studera varför gymnasielever är motiverade till ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vårterminen 2004 i en gymnasieskola i Luleå. Eleverna studerar på ett teoretiskt program. Vi kunde i vår undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av några olika anledningar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker angående yrkeselevers intresse för matematik, samt även att undersöka hur lärare arbetar och vill arbeta för att väcka elevers intresse och arbetslust. Utifrån syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lära, samt även matematik, vad det är och varför det är viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklärare. Den generella bilden av elever på de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmänhet är ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med ämnet. Lärarna menade att eleverna inte såg någon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förändra den synen.

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lärande. Studien fokuserar på dansens betydelse för lärandet i matematik samt lärares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklärare som arbetar med dansmatte samt läst relevant litteratur som rör matematik och lärande, estetiska lärprocesser och dans som verktyg för lärandet. Några av intervjuerna utfördes på en skola som arbetar med dansmatte och några via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, är eniga om att dansmatte är ett bra medel för lärande i matematik och eleverna påstod att de lär sig lättare genom att använda kroppen.

Utifrån nyfikenhet och egna erfarenheter har denna undersökning uppstått. Studien är en kort undersökning av ämnesintegreringen mellan matematik och trä- och metallslöjd med fokus på geometri i grundskolans senare år. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Även fördelar och nackdelar med ett ämnesövergripande arbete av matematik och trä- och metallslöjd utifrån lärar- och elevperspektiv har undersökts. Fyra undervisande matematiklärare med olika ämneskombinationer i grundskolans senare år samt nio elever i årskurs 7 och 8 har intervjuats i denna studie.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Elever med svenska som andraspråk presterar sämre i matematikundervisningen än jämnåriga med svenska som modersmål. I detta arbete undersöks vad detta beror på och hur undervisningen kan anpassas för att bättre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som används är en undersökning av vad forskare i ämnesområdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sämre prestationer är komplexa. Bristfälliga svenskkunskaper leder till svårigheter att förstå och kommunicera matematik.