Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

H2O Àr en mycket speciell liten molekyl, som har en vÀldigt viktig funktion för livet pÄ vÄr planet. Jordens yta bestÄr till 73% av vatten, varav 3% Àr sötvatten. 79% av allt sötvatten Àr bundet i glaciÀrer och isflak. DÀrför Àr det viktigt att allt det tillgÀngliga vattnet Àr aven god kvalitet. DÀrför Àr min stora frÄga: vad Àr vattenkvalitet.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poĂ€ngFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyrĂ„ers samt smĂ„företagens verksamhet förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig pĂ„ att studera införande av slopad revisionsplikt för smĂ„ företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att stĂ€lla följande frĂ„gor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till smĂ„företag förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyrĂ„er pĂ„verkats efter revisionspliktens slopande? Hur pĂ„verkas smĂ„företag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pĂ„ sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem smĂ„företagare samt tjĂ€nsteman pĂ„ Skatteverket.Teoretisk referensram: SekundĂ€rdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal.

Olofstorp ligger i ett skogsomrĂ„de mellan BorĂ„s och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp Ă€r en ödegĂ„rd som idag Ă€gs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med SkogssĂ€llskapet och Grovare-FĂ€nneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas nĂ€r projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om FĂ€nneslundas historia.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Titel: E-learning - en form för kompetensutveckling? Författare: Emely Andersson Helena NÄgÄrd Handledare: Anders Nilsson Institution:Institutionen för Ekonomi och Management Blekinge Tekniska Högskolan Kurs: Magisterarbete i företagsekonomi, EFE 610 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de faktorer som ligger till grund vid valet av e-learning som kompetensutvecklingsform samt vilka olika verktyg av e-learning som finns. Metod: Insamlingen av data har skett genom bÄde personliga intervjuer och e-mail intervjuer med företag som anvÀnder nÄgon form av e-learning i sin verksamhet. Vi har ocksÄ varit i kontakt med sakkunniga som har erfarenhet av e-learning för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ omrÄdet. Slutsats: Slutsatsen vi har dragit Àr att det beror pÄ flera olika faktorer om e-learning passar in i företaget och varje företag mÄste utvÀrdera dessa faktorer. Genom att titta pÄ olika företag har vi hittat vissa gemensamma faktorer hos dessa företag. Huvudfaktorerna som har störst betydelse för om e-learning passar in i företaget Àr personalen, kostnaderna och vilka kunskaper det Àr som skall förmedlas.

Titel Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing? Författare Joacim Carlsson och Fredrik Thanche Handledare Marie Aurell Institution Managementhögskolan vid Blekinge tekniska högskola Kurs Kandidatuppsats i företagsekonomi, 10p Syfte Vi avser i vĂ„r uppsats att undersöka vad som pĂ„verkar lojaliteten vid en outsourcingprocess. UtifrĂ„n hur företagets agerande pĂ„verkar personalen avser vi ocksĂ„ att ge förslag pĂ„ vad man ska tĂ€nka pĂ„ som outsourcande företag och hur man kan arbeta med att bibehĂ„lla lojalitet vid en outsourcing. Metod Undersökningen har ett kvalitativt upplĂ€gg. Vi har undersökt tvĂ„ företag som outsourcat nĂ„gon del av företaget för tvĂ„ till tre Ă„r sedan.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de frÀmsta företrÀdarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn Àr Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÄste dÀrför försöka uppfatta vÀrlden utifrÄn USA:s horisont och försöka tolka samt sÀtta sig in i den amerikanska positionen pÄ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÄ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militÀra styrka, enligt Kagan, pÄverkar dess beteende pÄ den internationella arenan, men Àven hur Kagan ser pÄ USA:s kommande globala engagemang.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrÀttning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kriterier man hade pÄ undervisningen pÄ barnhusinrÀttningen frÄn 1860-talets mitt och fram till mitten pÄ 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades dÀr under den perioden. Detta görs utifrÄn frÄgestÀllningarna hur barnhusinrÀttningens stadgar sÄg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/lÀroplan under den aktuella tidsperioden sÄg ut och hur Àmnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick pÄ barnhusinrÀttningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de Àgnade sig Ät efter examen frÄn skolan.För att kunna genomföra undersökningen anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende Gustafsbergs barnhusinrÀttning, framför allt pÄ arkivet pÄ Gustafsbergsstiftelsen men Àven pÄ BohuslÀns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. UtifrÄn denna indelning placerades elever i Äldrarna mellan 6-16 in, dock rÄdde sÀrskilda krav pÄ blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likasÄ pÄ intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal. Med utgÄngspunkt i problemdiskussionen ovan Àr syftet sÄledes att beskriva utvecklingssamtalets roll.

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

Titel Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing? Författare Joacim Carlsson och Fredrik Thanche Handledare Marie Aurell Institution Managementhögskolan vid Blekinge tekniska högskola Kurs Kandidatuppsats i företagsekonomi, 10p Syfte Vi avser i vĂ„r uppsats att undersöka vad som pĂ„verkar lojaliteten vid en outsourcingprocess. UtifrĂ„n hur företagets agerande pĂ„verkar personalen avser vi ocksĂ„ att ge förslag pĂ„ vad man ska tĂ€nka pĂ„ som outsourcande företag och hur man kan arbeta med att bibehĂ„lla lojalitet vid en outsourcing. Metod Undersökningen har ett kvalitativt upplĂ€gg. Vi har undersökt tvĂ„ företag som outsourcat nĂ„gon del av företaget för tvĂ„ till tre Ă„r sedan.