Den här uppsatsen handlar om en viktig aspekt i instrumentalundervisningen - övning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon viss ålder då man lär sig att öva,hur det går till, om man övar för någons skull och vad man måste ha lärt sig för att kunna öva.Undersökningen bygger på elva intervjuer med högskolestuderanden på musiklärarprogrammetsom har intervjuats om sin väg till den övning de har idag.Undersökningen visar att resultatet av processen att lära sig öva kommer ganska sent imusikutbildningen samt att de intervjuade studenterna har liknande orsaker till att de börjadeöva mer metodiskt. Orsakerna visade sig vara bland annat sökningar till nya utbildningar, elleren önskan att utvecklas mer på sitt instrument..

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett, både ur kompositionssynpunkt och från ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre låtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med stråkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gång för att kunna se tillbaka på hur jag tänkte under den kreativa processen. I det här arbetet beskriver jag processen från att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en stråkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Undersökningen handlar om hur de enskilda musiklärarna kan anpassa undervisningen efter det enskilda elverna, eftersom pedagogerna inom den enskilda undervisingen träffar och undervisar sina elever individuellt en gång i veckan. Pedagogern har ett stort inflytande på hur de kan anpassa undervisingen efter elevens förutsättningar och behov. Pedagogerna kan använda sig av ett anpassa material, se om eleven har svårigheter att lära in vissa moment i musiken. Pedagogerna kan även se till elevernas olika inlärningsstilar och väla en undervisningsmetod som passar till elevens inlärningsstil..

Detta arbete handlar om luft och artikulation används i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska användas för att få ut så mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt så reflekterar jag sen över min egen luftanvändning och min egen artikulation. Vad jag gör som är bra och vad som kan förbättras.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att göra transkriptioner av verk skrivna för accordeon med nioradig bas-sida till accordeon med sexradig bas-sida. Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) har transkriberats och en tidigare gjord transkription av Volker von Ohlen har använts som referens. Resultatet redovisas i form av notexempel och en inspelning av det transkriberade verket. Transkriptionen handlar till stor del om bevarande eller utveckling av klang och musikaliskt flöde. Transkriptionen har kommenterats av två verksamma accordeonister och visar på både traditionella och nyskapande lösningar..

This work is about Cuban music and my relationship to it. My study contains two different parts. In the first one I try to give a short summary of Cuban music history. The second part is about possibilities and problems that can arise in the meeting with foreign cultures. I have focused on three themes: Music and respect, cultural encounters and travelling, and communication.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

Under hösten 2012 och våren 2013 har jag analyserat och skapat ?otajt? musik inom genren hiphop/R&B. Jag har undersökt hur man kan gå tillväga för att flytta anslag från sina noterade ursprungslägen med syftet att skapa nya sväng och förhållningssätt till timing. Arbetet resulterade i ett framtagande av några olika sätt att tillämpa vad jag kallar för ?modifierade notvärden?.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k.

I studier av musikupplevelser visar resultaten på att varje enskild individ skapar sina egna känslor och bilder utifrån vad han eller hon har för tidigare erfarenheter. Samtidigt visar resultaten även på att det förefaller som det i den västerländska traditionen finns ett kollektivt musikaliskt medvetande som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik. Uppsatsens forskningsfrågor är baserade på om det finns musik vi reagerar likartat på, oavsett sinnesstämning och kontext? Om så är, vilka musikaliska element genererar de skilda känslostämningar som lyssnaren upplever?Metoden har varit att komponera ett stycke där jag medvetet använt musikaliska element för att förmedla en viss känsla. Detta genom att ha valt ut fem ord att gestalta musikaliskt, som i sin specifika egenskap, ur en personlig upplevelse motsvarar en känsla.

This essay presents a picture of swedish reggae listeners and how their love of music give meaning to their lives and unite them in a sub-culture. Based on interviews with six young men about their involvement in reggae, it also investigates the relationship between music and identity, or more clearly; how identity is expressed through music. Furthermore, I discuss the notion of taste according to Bourdieu, and argue against his statement that taste in music affirms the class and social background of an individual. Results from my empirical data have indicated that reggae music is difficult to associate to a distinct lifestyle, which inclines me to argue that it has managed to transcend phenomena such as ethnicity, class and cultural affiliation..

Jag har valt att skriva om våldsbilden på nätet. Jag intresserar mig för ungdomar och deras användning av populärkulturella och egenproducerade bilder som verktyg för att bygga bilden av sig själv. I examensarbetet har jag tillåtit mig att enbart undersöka bilden av våld som verktyg. I det här fallet ungdomars egna bilder av våld filmade med kameramobil och publicerade på webbplatsen YouTube. Jag inriktar mig i mitt skriftliga arbete i huvudsak på mitt och mina informanters betraktande av och blick på detta material samt ungdomars vilja att närma sig bilder med våldsamt innehåll.I den gestaltande delen av examensarbetet återkommer jag till de populärkulturella våldsbilderna.

AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag väljer ut blivande artister inom populärmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte är att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populärmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som påverkar deras val, vilka av dessa som är av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger främst på intervjuer med fyra A&R-anställda på fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar skivbolagens val.