Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en Kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en Kurator på en akutmottagning.

I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar från föräldrar till barn som tillhör barn- och ungdomshabiliteringen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med föräldrar utifrån en temainriktad intervjuguide. Frågeställningarna var hur det första mötet var med Kuratorn, vilken roll Kuratorn haft för familjen och vad som kan förbättras när det gäller Kuratorns arbete.Studien är grundad på 8 intervjuer med föräldrar. Resultatet i studien visade att föräldrarna önskade sig en Kurator som var mer aktiv än vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vända sig till, som var som en spindel i nätet.

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, Kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en Kurator och en skolsköterska.

Syftet med studien är att undersöka hur Kuratorer möter barn i sorg och hur Kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 Kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken Kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhusKuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar Kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhusKuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhusKuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara Kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning hur lärare arbetar, med fokus på elevernas psykiska hälsa och välmående ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var också att lyfta det viktiga med detta ämne och få fler nyckelpersoner inom skolan att uppmärksamma ämnet psykisk ohälsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lärare i grundskolans tidigare år har intervjuats. Lärarna i studien var eniga om vad som kan främja elevers psykiska välmående samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-känsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka känslor, självkänsla/självförtroende, samarbetet med Kurator och familjen, är några viktiga resultat som studien visar.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolKuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl Kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolKuratorer där deras beskrivningar av Kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en Kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av Kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

I denna studie går vi igenom skolKuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolKurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolKuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. SkolKuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. SkolKuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolKuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. SkolKuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolKuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en Kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av Kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en Kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av Kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolKurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolKuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken Kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att Kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolKuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatriKuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolKuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk Kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.