Kontaktmannaskap är inte något nytt i vård och omsorgs sammanhang utan har länge använts inom bland annat psykiatrisk sjukvård. Detta är en arbetsmetod, som innebär att en ur personalgruppen i till exempel särskilda boendeformer får vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera äldre. För att omsorgen om den äldre ska bli så bra som möjligt bör den bygga på ett samspel mellan den äldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i särskilda boendeformer har för anhöriga. Frågorna som ställts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer.

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort.

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units.

The overall aim with this essay was to study how counsellors at upper secondary school work with mental illness among youths and compare this with what research and theories advocate. This because there has been a rise in the number of people, especially in the age-group 16-24 years, suffering from different degrees of mental illnesses. The school can in some aspect contribute to cause mental illness but it also consists of good opportunities to offer counselling and work to prevent mental illness among the students. This study consists of five qualitative interviews and two short telephone interviews with school counsellors. During the interviews they expressed their thoughts concerning factors that causes mental illness among youths and gave an account of how they work with prevention, counselling and collaboration.

Background: Most acts of violence in a psychiatric ward are directed towards the nursing staff. Aggressive behaviour often stems from feelings of frustration and powerlessness in patients while committed and therefore having limited liberties. To avoid an escalation of a hostile situation, it is important that the nursing staff applies the kind of encounter that will yield a positive outcome. Aim: The aim of this literary study is to elucidate the possible encounter the nursing staff can apply when encountering a hostile patient in psychiatric care. Method: The literary study is based on twelve scientific articles.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa är enligt SoL barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. Anmälningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjänst ska kunna fånga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgångspunkt av ovanstående problematik, på att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, är syftet med denna uppsats att ta reda på hur samverkan mellan socialtjänst, polis och skola fungerar jämfört med vad lagen säger, med fokus på barn som far illa.Metod: Studien är baserad på att kvalitativ metod där vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer består av en kurator, två handläggare på socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmälningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utsträckning de hade önskat och därmed begränsas de tidiga insatserna..

The aim of this study was to examine mental illness among adolescents in the age group 13- 18 in the municipality of Lund. We studied the topic based on counselors experiences. There have been several reports in media concerning an increase of mental illness among youth. Therefore we considered this as an interesting issue to examine. This study consists of seven qualitative interviews and one telephone interview with counselors.