Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn på vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har på elevers lärande och motivation. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares beprövade erfarenheter av att använda spel i matematikundervisningen, för att på så sätt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lärarna anser spelen har på elevers lärande och motivation. För att nå syftet ställs följande frågor; Vilka typer av spel använder lärarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens använder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lärarna för syfte med att använda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lärarna att spelen har på elevers lärande i, och attityder till, matematik? Utifrån frågorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Går teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att beskriva faktorer som är betydelsefulla för att vårdpersonal ska kunna utföra god omvårdnad i förhållande till utlandsfödda patienter som vårdas inom den svenska sjukvården. Litteraturstudien har baserats på åtta nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från vårdvetenskapliga databaser. En beskrivande analys gjordes för att klarlägga de centrala kunskapsområden som påvisades i artiklarna. Ur resultatet framkom att det föreligger bristande kunskap om transkulturell omvårdnad hos sjuksköterskor och att sjuksköterskor upplever svårigheter att bemöta kulturella skillnader inom sjukvården.

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet.

Forskningen visar på att elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats.Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en Kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever.

Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan.

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål.

Vid händelse att en närstående plötsligt och oväntat förlorar en anhörig startar vanligen en lång sorgeprocess. Processen utlöser ofta en mängd olika reaktioner hos de närstående och som varierar från person till person. Dessa reaktioner ställs intensivvårdssjuksköterskorna inför och ett gott bemötande är av stor betydelse. För att intensivvårdssjuksköterskorna skall kunna utveckla sin kunskap i bemötande behöver vi söka förståelse i hur det är att möta närstående i dessa utsatta situationer. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående som plötsligt och oväntat förlorat en anhörig.