Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor.Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne.

Det individuella bemötandet av eleverna har förändrats över tid från ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trädde i kraft i januari 2006 är ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i några svenska grundskolor. Genom att använda en kvalitativ metod i vår studie har vi utifrån intervjuer tagit del av fem rektorers syn på den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen då de ansåg att den bidrar till att skolan tolkar läroplanen på ett korrekt sätt.

Syftet med interventionsstudien är att bidra med kunskapsutveckling kring arbetssätt för att utveckla elevers förmåga att skriva med flyt. Studiens syfte är också att undersöka om det finns samband mellan ordavkodning/läshastighet och skrivflyt.Interventionen genomförs i klassundervisningen i skolår 1 och 2. Under tio tillfällen skriver eleverna i sina tankeböcker. Dockan Mini, som är huvudpersonen i klassens läsebok, ger skrivuppdrag som diskuteras innan eleverna börjar skriva. Vid tre olika tillfällen mäts skrivflytet genom att eleverna får skriva en text till en bild.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.

Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga.

Svenskt arbetsliv står inför stora förändringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, är på väg ut ur arbetslivet och ska ersättas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata äldre medarbetares kunskap innan den lämnar organisationer. Det gäller att på bästa sätt överföra äldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhåller sig till den kunskap blivande pensionärer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgångar samt hur blivande pensionärer upplever övergången till pension.Tidigare forskning visar att få organisationer använder kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare vid pensionsavgångar.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen.

Syftet med denna studie var att få djupare förståelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsättning i kombination med flera andra funktionsnedsättningar och personal på en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal på en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det är kopplat till lärande. Resultatet visade på några viktiga förhållanden som var kännetecknande från intervjuerna. Det vi lyfter fram är känslomässig lyhördhet mellan elev och personal, som innebär att man är inkännande och svarar på initiativ och samspel genom att bekräfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en ständig förändring.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Personalens kunskap är en betydelsefull ingrediens i organisationens förmåga att uppnå de långsiktiga målen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det är därför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartläggning, där kartläggningen har sin utgångspunkt i individers kunskapsprofiler. Frågan är då hur organisationen kan använda kunskapskartläggningen för att stödja strategiarbetet? Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, är utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vår studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de långsiktiga övergripande målen för verksamheten.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

SammandragSyftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation ochförutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarnafungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen. Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare. Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse förmodersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete ärett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituationförbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas viljaatt samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag ärplacerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna harsamma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen.Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trotsatt de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket..