Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Syfte: Att beskriva och analysera kunskapsintensiva företags arbete med att rekrytera, bibehålla och hantera avgången av sin personal. Metod: Med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet och genom en kvalitativ och, till största delen, deduktiv metod har en fallstudie omfattande tre kunskapsintensiva företag genomförts. Teori: Kapitlet är uppbyggt utifrån studiens tre grundpelare; rekrytering, bibehållande och avgång. Teorierna behandlar till största del motivation och förfaranden som ämnar leda till detta. Empiri: Det empiriska materialet består av data som samlats in under intervjuer med de tre fallföretagen.Resultat: Fallföretagen arbetar i olika utsträckning med att etablera kontakt med kandidatmarknaden, men alla tre använder sig av liknande argument för att attrahera potentiella medarbetare.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Vi vill genom denna studie av revisionsbranschen öka förståelsen för hur organisationskontexten bidrar till det kunskapsintensiva företagets möjlighet att dra nytta av den kunskap som medarbetarna besitter genom intern kunskapsspridning, med fokus på en projektstruktur där arbetet utförs i team. Vi har utifrån teorier försökt definiera begreppet kunskap. Kunskapens vikt i företagets jakt på konkurrensfördelar har också rätts ut utifrån tillgängliga teorier. Vi har också redogjort för organisationsstrukturens, framförallt projektorganisationens, förmåga att underlätta kunskapsspridning och hur kommunikation och sammansättning av team bidrar till detta. Studien har utifrån kvalitativa, semistrukturerade intervjuer införskaffat empiri från företag inom den kunskapsintensiva branschen.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.