Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

OmvÄrdnad Àr ett stort Àmne som tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Fortfarande saknas en bra definition pÄ vad radiologisk omvÄrdnad bestÄr av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsomrÄde,trots att röntgen anvÀnts inom sjukvÄrden i snart 100 Är.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget idag inom "radiologisk omvÄrdnad". Arbetet Àr en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanstÀlla studier inom omrÄdet. Femton vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats samt tvÄ litteraturöversikter Àr analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och sÀkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den pÄverkas inte bara relationer utan ocksÄ genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmÄgan att organisera och planera arbetet vilket leder till bÀttre patientstöd.SÀkerhet vid arbete med teknisk utrustning Àr nödvÀndig för god omvÄrdnad som bestÄr av tvÄ komponenter: kunskap inom teknik och vÄrdomrÄde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsstÀllelsen bland personal och patienter..

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Företag som till exempel revisionsbyrÄer, IT-bolag, banker, försÀkringsbolag etcetera Àr sÄ kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjÀnster dÀr personalens kunskapsnivÄ Àr avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag Àr mÄttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till vÀrdeskapande? . Problemet idag Àr att vi gÄtt frÄn ett industrisamhÀlle till ett kunskaps/tjÀnstesamhÀlle, dock har inte redovisningen lyckats ?fÄnga upp? dessa dolda tillgÄngar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan vÀrdera och balansera sin viktigaste resurs, nÀmligen humankapital, som tillgÄng.Det har under Ären framstÀllts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmÀnt accepterad dÄ de innehÄller brister.

Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till intressenter har fra?mst fokuserat pa? intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.