Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar frÄn svenska tidningar dÀr det pÄ nÄgot sÀtt skrivs om sjÀlvskadebeteende. Artiklarna Àr skrivna av politiker, en överlÀkare, en sjuksköterska och en journalist sÄvÀl som flera personer med egen erfarenhet av sjÀlvskadebeteende. UtifrÄn dessa artiklar och vÄra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i svensk media.VÄr uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt dÀr vi frÀmst utgÄr frÄn den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar Àven diskurserna utifrÄn begrepp som makt och genus.Under vÄrt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Bakgrund: FörĂ€ldragruppsutbildning, arrangerad av barnhĂ€lsovĂ„rden, ska erbjudas alla nyblivna förĂ€ldrar. Region SkĂ„ne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur förĂ€ldragruppsutbildningen skall lĂ€ggas upp i syfte att fĂ„ en mer enhetlig förĂ€ldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagĂ„ngsmammors upplevelser av förĂ€ldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagĂ„ngsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

The public libraryŽs overall purpose and legitimacy is analways relevant subject for discussion in Library andInformation Science and in public debate on libraries.Libraries are a part of a bigger societal context and are thusinevitably influenced by societal changes. In this thesis wehave studied different roles and functions of the publiclibrary, as seen from documents published by one specificpublic library in Malmö - Garaget. As basis we have usedan analysis model of the library in the knowledge andexperience society made by Jochumsen, HvenegaaardRasmussen och Skot-Hansen (2010). Our purpose has beento examine which ideas and notions on the functions of thepublic library that can be found in Garaget?s documents andin the model ? and to discuss them from a discoursive pointof view.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets vÀrld och dÀr Àr jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns Àr tunt. Jag har Àven mÀrkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte fÄr det utrymme som den förtjÀnar. VarpÄ syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjÀnar större utrymme inom Àmnet trÀ- och metallslöjd. Metoden för att söka svar pÄ mina frÄgor bestÄr av litteraturstudier inom Àmnet samt intervjuer med lÀrare i grundskolan som undervisar i smide.