I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkÀt som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angÄende demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie fÄr sin grund i mÀnniskors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till nÄgonting, i detta fall demenssjukdom. Det Àr av vikt att fÄ veta vad socionomstudenter, som Àr en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att pÄ sÄ sÀtt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhÄllande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var Àven utifrÄn dessa teman som enkÀtstudien utformades. SÄledes undersöker uppsatsen frÄgestÀllningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utstrÀckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. FrÄgestÀllningarna har analyserats med hjÀlp av univariatanalys och bivariat analys.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hÄllbar utveckling, utifrÄn fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hÄllbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie lÄg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning frÀmst ser begreppet som naturvetenskpligt dÀr de i praktiken arbetade med kÀllsortering och Ätervinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssÀtt var att arbeta utifrÄn ett socialt perspektiv, dÀr undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Denna uppsats undersöker om den psykiska avstÄndsstimulansen kan ha haft en inverkan pÄ svenska direktinvesteringsflöden under Ären 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjÀlp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mÀter faktorerna som pÄverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstÄnd till investeringarnas tilltÀnkta mottagarland. VÄra resultat visar att under denna tidsperiod har lÀnder som har uppfattats vara psykiskt avlÀgsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar Àn de som har upplevts som psykiskt nÀrbelÀgna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avstÄndsstimulansens inverkan pÄ investeringsbesluten bör kunna minskas med hjÀlp av kunskaps- och erfarenhetsrika nÀtverk.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Syftet Àr att undersöka om kunskapstillgÄngarna stöder personalen i FöreningsSparbankens decentraliseringsprocess. För att uppnÄ detta syfte har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning kompletterad med tvÄ intervjuer. EnkÀtsvaren och intervjuerna analyserar vi tillsammans med utvald teori och fÄr bland annat fram följande slutsatser: Majoriteten av medarbetarna anser att decentraliseringen till stor del uppfylls pÄ de lokala kontoren och att kunskaps- och servicenivÄn har ökat. En stor del av respondenterna kÀnner Àven att de har den nÀrmaste ledningens stöd vid beslutsfattande, vilket Àr extra viktigt under en decentraliseringsprocess. Samtliga medarbetare kÀnner att de kan fatta rÀtt beslut i mötet med kunden..

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.