Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans lÀroplan, Lpfö 98 framgÄr det att barnen ska fÄ kunskaper om hur de ska vÀrna om miljön och en HÄllbar utveckling. Som förskollÀrare Àr det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvÀrld och Grön Flagg Àr ett sÀtt att lÄta barnen möta detta i tidig Älder.Fem pedagoger som Àr verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser pÄ certifieringen och hur den fungerar. NÀr intervjusvaren stÀlldes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mÄl uppfylldes till största del och pedagogerna hade en vÀl fungerande Grön Flagg-verksamhet..

Sekretessbelagd.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Detta examensarbete omfattar utveckling och test av en metod för distribution av data i ett multidatabassystem. Testen av metoden har gjorts genom att den har implementerats i en fallstudie. Fallstudien berör en organisation som har behov av att integrera tre av sina databassystem. Detta för att information ska kunna utbytas mellan dessa. Integrationen av databassystemen har gjorts pÄ ett sÄdant sÀtt att de data som distribueras frÄn dessa skickas till en central databas, med SQL Server som databashanterare.Det verktyg som har valts att anvÀndas i examensarbetet för att lösa uppgiften Àr Data Transformation Services, DTS, i SQL Server..

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

VÄr undersökning utgÄr frÄn rektorers förhÄllningssÀtt och pedagogers arbetsÀtt till utomhuspedagogik och varför anvÀndandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har Àven valt att inrikta oss pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Metoden vi anvÀnt oss utav Àr den kvalitativa forskningsprincipen som innebÀr att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och Ätta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, dÀr en av förskolorna Àr en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom vÄra intervjuer var att samtliga informanter tycker det Àr viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig frÄn förskola till förskola, dÄ vissa kommit lÀngre i utvecklingen Àn andra.Av vÄr undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika pÄ vad utomhuspedagogik Àr och hur man kan anvÀnda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populÀrt fenomen bland mobilanvÀndare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer pÄ marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har ocksÄ intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer Àr Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingÄr att undersöka plattformarnas programmeringssprÄk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav pÄ utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

En hÄllbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s vÀrldskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Begreppet innefattar hÀnsynstagande till ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, nÄgot som företag kan presentera genom hÄllbarhetsredovisning. Definitionen Àr ett bra exempel pÄ hur komplext begreppet Àr och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén sjÀlva kan bestÀmma hur de ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva och analysera vilka faktorer företag pÄ Stockholmsbörsen vÀljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömÀssiga och sociala ansvarstagande, och om det gÄr att urskilja nÄgot mönster i valet av faktorer beroende pÄ företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hÄllbarhetsarbete i sÄvÀl hÄllbarhets- och Ärsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, pÄ Stockholmsbörsen.