Bakgrund: UngefÀr 1200 mÀnniskor begÄr sjÀlvmord i Sverige varje Är. Den exakta siffran för sjÀlvmordsförsök Àr svÄr att fÄ fram men uppskattas till ca 20000 per Är. Dessa mÀnniskor Àr oftast i en krissituation och behöver dÀrför god omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjÀlvmordsnÀra patienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen. Metod: Litteraturstudie.

I arbetet jÀmförs kommunikation i Ajax med kommunikation i Websockets som Àr en Àldre respektive nyare teknik som anvÀnds vid realtidsbaserade applikationer. TvÄ applikationer skapas som anvÀnds för att mÀta bandbreddskonsumtion samt nÀtverksfördröjning beroende pÄ parametrarna datastorlek och uppdateringsfrekvens, som i kombination förvÀntas pÄverka mÀtresultaten. Syftet Àr att hitta samband mellan parametrarna för att visa vid vilka typer av applikationer Websocket lönar sig bÀst och dÀrmed ge understöd för beslut om migration frÄn den gamla tekniken Ajax till den nyare tekniken Websockets.Resultatet av arbetet visar att kommunikation med lÄg datastorlek per anrop leder till störst vinst med Websockets samt att Websockets oavsett datastorlek eller uppdateringsfrekvens Àr betydligt bÀttre Àn Ajax. För framtida arbete förvÀntas frÀmst undersöka hur Àven antalet samtida uppkopplade anvÀndare kan pÄverka resultatet..

Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, Handelsho?gskolan vid O?rebro universitet, Marknadsfo?ring, HT 2011 Författare: DellŽUva, Valentina och Sandberg, LindaHandledare: Pia Lindell    Titel: Hur upplever kunder vÀrde och förtroende av CSR?- en studie om tre olika CSR-initiativ.Nyckelord: CSR, Cause  related marketing, filantropi, sponsring, vÀrde, förtroende samt relationer.Problem: Hur pÄverkar CSR-initiativen; filantropi, sponsring och CRMkunders upplevda vÀrde och förtroende.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera  kunders uppfattning  och attityder till de olika CSR-initiativen som företag kan arbeta med samt identifiera vilket vÀrde och förtroende det tillför kunderna.Metod:  Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med  en visuell kortsortering. VÄrt syfte med intervjuerna var att öppna upp för diskussion och ge de Ätta respondenterna möjlighet att reflektera över deras uppfattningar om CSR-initiativen samt nyckelorden vÀrde och förtroende.Slutsatser: I vÄr slutsats har vi kommit fram till att de olika initiativen skiljde sig Ät och  respondenterna hade Àven olika Äsikter för samma initiativ. Filantropi gav högst förtroendekÀnsla till respondenterna, sponsring gav medelhögt vÀrde och förtroende och CRM det högsta vÀrdet men lÀgre förtroende. Det höga förtroendet ansÄg de flesta respondenter berodde pÄ det icke-kommersiella syftet. Respondenterna upplevda högt vÀrde nÀr de sjÀlva fick vara med och engagera sig.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de vÀljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som anvÀnts Àr textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundÀrempiriskt material med ett hermeneutiskt synsÀtt. I analysen framgÄr det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nÀstan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR Àr bristfÀllig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbÀttrad kommunikation och information av ICAs samhÀllsansvar..

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Abstract: Title: Communication of and around internal performance reports - A study in seven manufacturing companies based in Blekinge. Authors: Marcus Harrysson and Mikael Johansson. Supervisors: Lars Svensson and Carina Svensson, Blekinge Institute of Technology Department: Department of Business Administration. Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose with the bachelor thesis was to investigate if there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability in companies. Method: Our investigation has been made at seven companies in the county of Blekinge by making personal interviews with people in both production and business departments at each of the companies.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Bakgrund och Problem: MÄnga stora företag skriver nuförtiden vÀldigt mycket om CorporateSocial Responsibility, det vill sÀga socialt ansvar. CSR Àr frivilliga upplysningar som företagkan kommunicera pÄ olika sÀtt. Internet har under de senaste decennierna blivit allt merpopulÀrt, och det Àr vanligt att företag kommunicerar CSR via deras hemsidor. Företagenskriver en del men i praktiken skiljer sig CSR-kommunikationer med faktiska handlingarna.De som ofta övervakar och avslöjar företagens brister i sina CSR- kommunikation Àr frÀmstmedia. Kalla fakta i TV4 har i början av Äret avslöjat att mÄnga svenska företag sÀljer dunprodukter vars dun plockats frÄn levande fÄglar.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.