ZyXEL Àr en av vÀrldens ledande specialister pÄ bredbandsÄtkomsts lösningar. Huvudkontoret Àr lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För nÀrvarande har ZyXEL omkring 1800 anstÀllda globalt, med distributörer i mer Àn sjuttio lÀnder och produkter marknadsförda i fler Àn 150 lÀnder pÄ fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras pÄ den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation Àr en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit lÄngt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anlÀggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag Àr anlÀggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom omrÄdet BIM. BristfÀllig kompetens och dÄlig information utgör nÄgra risker som behöver lösas för att fÄ fart pÄ utvecklingen.Detta examensarbete Àr utfört Ät Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga frÄn bÄde interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anlÀggningsprojekt vi fÄtt som uppgift att kartlÀgga. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan anvÀnds inom Trafikverket och hur de tillÀmpas med avseende pÄ risker och projektering.

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de frÀmsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbÀttra kommunikationen mellan berörda parter samt att anvÀnda rÀtt personal pÄ rÀtt plats. Detta medför att konsulten mÄste inneha en mellanmÀnsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstÄr vid interaktionen med anvÀndaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmÀnskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det tvÄ olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie pÄvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmÀnsklig kommunikation efter avslutade studier frÄn olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lÀrande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga Äldrarna kan utvecklas med hjÀlp av detta sÀtt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ ifall elever i de tidigare skolÄren, och i detta fallet elever i Ärskurs 1, kunde arbeta problembaserat dÀr moment ingÄr sÄsom ansvar för det egna kunskaps-inhÀmtandet, trÀning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i Ärskurs 1 pÄ en skola i Lund under vÄrterminen 2003. Jag vill poÀngtera och betona att det Àr lÀrandeformen som sÄdan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sÀtt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i Ärskurs 1 pÄ ett alldeles utmÀrkt sÀtt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som dÀremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollÀrare, och som Àr beklagligt speciellt med tanke pÄ att PBL inte Àr nÄgot nytt fenomen utan har en över trettio Är lÄng historia, Àr att problembaserat lÀrande nÀstan inte alls förekommer i Ärskurserna 1 till 3.

Syftet med denna uppsats Àr att, pÄ Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig sjÀlva.Faktorer som undersöks mer ingÄende Àr arbetsledarnas upplevelse av:hur uppÄtriktad kommunikation frÀmjasatt kommunicera impopulÀra budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mÄl för motivationövriga sÀtt att skapa motivationarbetsledarnas sÀtt att motivera sig sjÀlvaFrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig sjÀlva?Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare pÄ Företag X.VÄrt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att frÀmja uppÄtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ŽgnÀllŽ/klagomÄl. De beskriver att de informerar impopulÀra budskap pÄ ett genomtÀnkt sÀtt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen sÄ som att de inte utbildats i kommunikation och attityd bÄde deras egen och medarbetarnas.

Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandlĂ€kare och tandtekniker att anvĂ€nda sig av i deras dagliga arbete med varandra. FörutsĂ€ttningarna Ă€r stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandlĂ€kare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation Ă€r ett mĂ„ste om tandteknikern skall kunna tillverka ersĂ€ttningar av god kvalitet. MĂ„nga tandtekniker Ă€r ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahĂ„ller. Även om kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker har blivit bĂ€ttre och att tandteknikern har fĂ„tt en mer jĂ€mbördig status med tandlĂ€karen sĂ„ kvarstĂ„r fortfarande brister i kommunikationen. NĂ„gra av frĂ„gorna som uppstĂ„r Ă€r: Vad kan man göra för att fĂ„ tandvĂ„rdsteamet att förstĂ„, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevĂ€rt förbĂ€ttrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, och att detta tillsammans med en bra undervisning pĂ„ tandvĂ„rdshögskolorna, leder till förbĂ€ttrad kommunikation? Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker Ă€r, frĂ„n tandteknikers synvinkel med fokus pĂ„ arbetsordern.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

Gymnasieskolans uppdrag enligt Lpf 94 Àr att förmedla kunskaper och har som utgÄngspunkt de fyra F:n Fakta, FörstÄelse, FÀrdighet och Förtrogenhet. Detta ska Àven ske i en kontinuerlig diskussion kring begreppet kunskap, vad som Àr viktig kunskap idag och vad som kan komma att bli viktig kunskap i framtiden. Syftet med studien var att undersöka kunskaps-och mÀnniskosynen hos gymnasielÀrare som undervisar elever inom Naturbruksprogrammet inriktning hÀst-ridsport inför att de ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare. Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesverksamma gymnasielÀrare pÄ Naturbruksgymnasium och Ridgymnasium med inriktning hÀst- ridsport. Resultatet visade att gymnasielÀrarna utgÄr frÄn de fyra F:n och lÀr eleverna en bas av fakta och förstÄelse kring hÀsten, de lÄter dem öva de praktiska fÀrdigheterna och ger dem möjligheter för att de ska bli vÀl förtrogna med det som görs med hÀstarna. De förslag som de intervjuade lÀrarna delgett Àr bland annat att det skulle kunna vara mer fallbeskrivningar, gruppdiskussioner och fler moment dÀr eleverna fÄr visa hantering av hÀstar istÀllet för att redogöra för endast vissa baskunskaper samt att de fakta som efterfrÄgas ska vara relevant för yrket hÀstskötare. Samtidigt gör Yrkesprovets utformning att gymnasielÀrarna anvÀnder sig av en nÄgot gammalmodig mÀnniskosyn dÀr eleven ses som ett objekt som ska formas och styras till att kunna agera och sÀga saker pÄ ett sÄ liknande sÀtt som de utomstÄende examinatorerna önskar se nÀr eleverna sedan ska göra Yrkesprovet för diplomerad hÀstskötare..

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MÄrtenssonFÀrdigstÀlld: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivÄer. FrÄgestÀllning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. PrimÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbÀttrade arbetsprestationer.