Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ?det finns jättemycket luckor, att de inte förstår?.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9, visar att mer än en fjärdedel avelever som har ett annat modersmål än svenska inte når målen i matematik. Hur kan elevermed annat modersmål än svenska nå framgång och utvecklas i ämnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att få kunskaper om vilka arbetssätt det finns somförbättrar inlärningen för elever med annat modersmål. Studien har utgått frånBronfenbrenners teori som har fyra nivåer, mikro-, meso-, exo- och makronivå och fokuseratpå elevens, hemmets, lärarens, skolans, arv/miljöns, språkets och kulturens roll för framgång.SYFTE:Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer lärare menar är viktiga för att elever med annatmodersmål än svenska ska nå framgång i ämnet matematik.METOD:Åtta verksamma lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmål än svenska har intervjuats. Hälften av dessa lärare hade själva annat förstaspråk änsvenska.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur pedagoger ser på matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda på hur åtta pedagoger tänker och arbetar med matematik och med hjälp av olika observationstillfällen får vi inblick i verksamheten på några olika förskolor. Huvudfrågorna som ställs är: ? Hur ser pedagogerna på matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? Utgångspunkterna är teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever.

Alla människor behöver Kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptäcka matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptäckas i deras lek genom videoobservation. Vår undersökningsgrupp har bestått av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur man kan upptäcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det är samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehållet i barns lek. De frågeställningar som vi har utgått från är: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad är det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi använt oss av är videoobservation och kvalitativ intervju.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, när och varför används det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldreåldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förståttvikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersökaom pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. Istudien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärarefrån olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. Frågeställningarna i syftet behandlar om det finns matematik som är lättare eller svårare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angående matematik i förskolan samt utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju där vi intervjuat fem förskollärare på fyra olika förskolor.De mest framstående resultaten vi fick fram i studien var att förskollärarna upplever att det inte finns någon matematik som det är svårt att arbeta med utomhus, utan förskollärarna ser bara möjligheter och inga begränsningar. Vi har även kommit fram till att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland.