Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik Maria Mattsson Nina Axelsson Axelsson, Nina & Mattsson, Maria (2006) Matematik, en lek? En studie av pedagogers arbete med matematik (Is Mathematics playful? A study on pedagogues' math teaching), LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur pedagoger i skolan planerar och genomför sin undervisning i matematik. UtgÄr pedagogen frÄn elevens erfarenheter och tankar eller utgÄr pedagogen endast frÄn ?matteboken? nÀr de planerar och genomför undervisningen? I uppsatsen kommer vi att undersöka vilket material som frÀmst anvÀnds i undervisningen och vad det Àr som pÄverkar pedagogernas val av material och hur de planerar sin undervisning sÄ att den blir sÄ lustfylld sÄ möjligt? Till vÄr undersökning har vi valt att intervjua pedagoger pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Antalet intervjuer blev totalt fem stycken.

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika lÀnder och Àr speciellt kopplad till ohÀlsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar sÄsom hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krÀvs evidensbaserade vÄrdinsatser och effektiv rÄdgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hÀlsofrÀmjande.

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under Ären kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lÀrare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehÄll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar sÄledes till att försöka erhÄlla en kunskap om hur ovan nÀmnda faktorer pÄverkar alfabetiseringsundervisningen.

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmÄga till kritisk granskning och vÀrdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors vÀrdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna sÄg vi reklaminslag som diskuterades och tittade pÄ tidningsreklam utifrÄn ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fÄtt mer kunskap om reklam och förstÄr dess budskap bÀttre.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Diabetes utgör idag ett vÀxande globalt folkhÀlsoproblem. Antalet diabetiker berÀknas vara 360 miljoner fram till Är 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen frÄn ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion Àr nÄgra av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. SekundÀr preventiva ÄtgÀrder vid diabetes typ 2 Àr en hÀlsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundÀra preventiva insatser som finns, för att fÄ patienter med diabetes typ 2 att uppnÄ god metabol kontroll med fokus pÄ kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvÄrdnadsarbete.

Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Litteratur har idag konkurrens frÄn mÄnga andra slags medier, sÄ som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas Àven för populÀrkultur. MÄnga barn idag anvÀnder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka lÀsarna bland barn i Ärskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur barns anvÀndning av litteratur och medier ser ut för att som lÀrare sedan kunna tillÀmpa denna kunskap i vÄr undervisning. I diskussionen Äterkommer vi med hur dessa kunskaper kan anvÀndas. För att uppnÄ vÄrt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkÀteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i Ärskurs tre och Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor.

SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.