Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Syftet med denna C-uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara sÄ att Scientologikyrkans syn pÄ undervisning kan vara nÄgot för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda pÄ detta finns nÄgra frÄgor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka Àr det som sköter undervisningen?Hur gÄr kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara sÄ pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan anvÀnder sig av dÄ Hubbard var verksam för ungefÀr 50 Är sedan, alltsÄ under mitten av 1900-talet?Hur stÀmmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning sÀger och hur stÀmmer det överens med vad som stÄr i LPF94?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

Dagens vÀxande kunskapssamhÀlle krÀver förmÄgan till ett livslÄngt lÀrande och forskare inom inlÀrningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlÀrningsresultatet. I en inlÀrningssituation utgörs det metakognitiva tÀnkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gÄ till vÀga för att uppnÄ efterstrÀvansvÀrda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lÀrande - PBL utvecklar de metakognitiva förmÄgorna för ett livslÄngt lÀrande, jÀmfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning dÀr den metakognitiva förmÄgan bedömdes med hjÀlp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebÀr att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Syftet med min undersökning var att studera om textillÀrare tillÀmpar elevreflektion i sin undervisning och pÄ vilket sÀtt, samt att se hur de ser pÄ elevreflektion. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier och en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomfördes med verksamma textillÀrare i VÀsterbottens lÀn. EnkÀtsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrÄn enkÀten visar att lÀrarna anvÀnder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det Àr viktigt.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.