Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust.

Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att matematikkunskap ska uppnås hos elever..

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tanke bakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för att eleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet så ökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program, men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras deras utbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom att observera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Med anledning av att många elever hoppar av undervisningen i moderna språk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt väljer att läsa vidare språk på gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka vad som motiverar elever att läsa språk. Vi ville även utforska vad som kan få elever att tappa motivationen för språkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna få dem mer motiverade att lära sig språk än vad de är idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vår analys visar att det finns många saker som verkar motiverande på eleverna.

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Vårt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik är ett brett och tvärvetenskapligt ämne och därav är bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förändrats från att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat på inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare och pedagoger på en friskola som vi fått reda på har varit i förändringsarbete med bland annat specialpedagogiken på skolan. Specialpedagogiken är i dagens skola en stor del som lärare måste förhålla sig till på något sätt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken är inget som lärare inte kommer i kontakt med i skolan.

Denna studie riktar sig till lärare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Syftet är att få en klarhet i om ett laborativt arbetssätt kan hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien är en litteraturstudie där forskares resultat presenteras och jämförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, då syftet i artiklarna måste stämma överens med vårt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn på nyckelbegreppen som vi har.