Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem..

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar ? förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola.

Denna uppsats handlade om vilken inställning lärarna hade till lek samt att se hur leken används i samverkan mellan förskoleklassen och år ett. I vår bakgrund i arbetet har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lärares inställning till lek och hur leken användes i samverkan. Vår undersökning visade att leken i samverkan användes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A användes leken i samverkan även som ett lärande där barnen själva fick undersöka och experimentera med olika material.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

Vår studie är gjord i syfte att undersöka specialpedagogers och skolledares syn på Montessorimiljöns möjligheter att främja alla barns optimala lärande och vilket arbetssätt specialpedagogerna använder i denna miljö. Vi har även studerat skolledare och specialpedagogers syn på Montessoriskolans möjlighet att vara en skola för alla. Bakgrunden till att vi valde arbetssätt som studieobjekt är att vi under våra studier funnit att det råder tveksamhet om specialpedagogens roll. Vi ville även undersöka om skolor med en speciell pedagogik och lärandemiljö kan ge alla barn möjlighet till optimalt lärande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med skolledare och specialpedagoger som är verksamma inom Montessoriskolor.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål.

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Syftet med vår rapport var att belysa hur elever i en svenskspråkig skola i Spanien motiveras att lära sig landets språk när den övriga undervisningen sker på modersmålet svenska. Vi undersökte även hur elevernas språksituation såg ut och hur de undervisades i deras andraspråk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vårt arbete. Intervjuerna genomfördes på Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i årskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.