Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning. Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster.

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om elbolag idag, är det missnöjda kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och kundernas krav på service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt elbolag.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Skogsindustrin har de senaste decennierna ökat anslag och ansträngningar för att utveckla nya och mer högförädlade produktsegment för att motverka trenden att substitut tar marknadsandelar från träprodukter. Innovation, marknadsföring och Kundrelationer är traditionellt områden som skogsbranschen har åsidosatt då ansträngningar och kapital investerats på processutveckling. De är därmed, överlag, mindre erfarna på dessa områden än andra industrisektorer vilket resulterat i att nya produkter och innovationer sprids långsamt på marknaden samt att medvetenheten om dessa produkter bland slutkunder ofta är bristfällig. Mellanstruken panel är en industriellt målad panel med två lager färg som började produceras 2007 och kan anses vara innovativ vidareutveckling av den grundmålade panelen. I dagsläget säljer de flesta byggvaruhus produkten via beställningssortiment eller lagerhållning men användningen bland hantverkare är mindre utbredd. Medvetenheten om produkten är bristfällig och en mycket liten andel av slutkunderna har vetskap om mellanstruken panel. Syftet med studien är att utreda vilka hinder det finns bland de byggvaruhus som klassas som sen majoritet, enligt teorin om spridning av innovationer, att introduceras för och därefter börja sälja mellanstruken panel.

Internet är idag en väletablerad kanal för såväl varor som tjänster och denna typ av försäljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att människor handlar via Internet istället för i vanliga butiker är att det är billigare samt att det går snabbt och enkelt att jämföra olika återförsäljares priser. En av de branscher där e-handel varit mycket framgångsrik är resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsättning 2005, varav 10 Mdr kom från e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nätaktörer.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina Kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

Projekt Wood Westerbotten är ett samverkansprojekt initierat av Exportrådet. Syftet är att öka försäljningen av ämnen och komponenter för trävaruproducerande företag i norra Sverige. Tyngdpunkten har dock hittills varit Västerbotten där projektet startade. Produktområdena är bygg, trappor, fönster, dörrar, kök och möbler. Stommen i projektet är att hitta kunder på en exportmarknad, framförallt England, Tyskland och Benelux-länderna.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektivNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder.

I Sverige står byggnader för nästan 40 procent av den totala energiförbrukningen och energibesparingspotentialen är enorm. Samtidigt dyker det upp mängder med aktörer som vill hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera och allt fler energitjänster introduceras till marknaden. Möjligheterna för ett samarbete mellan fastighetsbolag och företag som erbjuder energitjänster har aldrig varit större, och en av dessa aktörer är energibolagen. Konkurrensen är dock hård och för att säkerställa sin konkurrenskraft på marknaden krävs effektiva samarbeten, där kundnöjdhet är i fokus, vilket i sin tur ökar behovet av kundkännedom hos energibolagen.Syftet med denna studie är att hjälpa energibolaget Elkraft Sverige att förstå olika fastighetsbolags energisituation och behov av energitjänster, samt rekommendera hur de bör utveckla sitt energitjänsteerbjudande för att kunna bistå dessa kunder på bästa sätt i framtiden.Detta gjordes genom att olika typer av svenska fastighetsbolag kartlades och analyserades med avseende på deras energisituation, beslutsfattande gällande energifrågor samt behov av energitjänster. För att samla in data genomfördes först en litteraturstudie, sedan semi-strukturerade intervjuer med högt uppsatta beslutsfattare samt en enkätundersökning.Slutsatsen blev att Elkraft Sverige bör finslipa sina befintliga energitjänster och komplettera sitt begränsade erbjudande genom att ingå externa allianser med kompetenta aktörer.

De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär.

Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som ständigt expanderar. Butikerna har blivitfärre men de existerande butikerna har istället också blivit större. Stadskärnornautvidgas och det byggs hela tiden nya köpcentrum runtomkring städerna eller så utökasde redan befintliga köpcentrumen.Denna uppsats kommer ta upp ämnet kring hur företag inom samma bransch påverkasav klustring, alltså att de har placerat butikerna inom samma handelsområde. Ettförtydligande av benämningen kluster är att företag sametablerar sig för att kunna drafördel av varandras kundsegment. Sametableringen bidrar till utökandet avhandelsområden, exempelvis externa köpcentrum.

Under gymbranschens tidiga år var det nästan uteslutande manliga kroppsbyggare som använde sig av gymträningen. I dag ser situationen helt annorlunda ut, gymträningen är en träningsform som utövas av män och kvinnor i alla åldrar och med helt olika bakgrund.Fler och olika typer av människor innebär även fler och olika uppfattningar om vad ett bra gym är. Större krav började ställas på gymmen att identifiera vilka tränande de hade och vad dessa önskade av sitt gym och därmed blev det viktigare än någonsin för ledningen till gymmen att förstå och tolka begrepp som tjänstekvalitet och värdeskapande. Vidare är det av central betydelse för ledningen att veta vad de tränande på gymmen håller som värdeskapande och samtidigt kunna använda denna vetskap i den värdeskapande processen, allt för att skillnaden i värdeuppfattningar mellan företaget och dess kunder ska vara så liten som möjligt. Som fallföretag för denna undersökning står Nautilus gym och dess tränande i Örebro.Tjänster skiljer sig i vissa avseenden ifrån produkter, en viktig aspekt är kundens deltagande i produktionsprocessen.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader iutkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut ochatt kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojalitetenberäknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för enspecifik.Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genomdifferentiering och marknadsföring bygger långsiktiga Kundrelationer. Ett företagsvarumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmedfanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifikbutik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilkabutiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenskadagligvaruhandeln.

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina Kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).