Uppsatsen syftar till att undersöka en organisations förutsĂ€ttningar till att anvĂ€nda intranĂ€tet för kunskapsspridning. Även vilken roll som intranĂ€tet har för anvĂ€ndarna kommer att studeras. Vidare vill jag synliggöra ett problem som mĂ„nga gĂ„nger uppkommer med intranĂ€t, att organisationers förvĂ€ntningar pĂ„ intranĂ€t inte lyckas realiseras. Tidigare forskning har visat att intranĂ€t kan anvĂ€ndas som ett verktyg för Knowledge Management. Knowledge Management handlar om att anvĂ€nda lĂ€rande som ett sĂ€tt att utveckla organisationens materiella och immateriella tillgĂ„ngar.

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Avsikten med denna studie var att utreda frĂ„gan: Vilka Ă€r de immateriella förutsĂ€ttningarna i kreativa processer nĂ€r de omvandlar nĂ„got frĂ„n konformt till originellt? Det primĂ€ra syftet med att göra en undersökning pĂ„ just det omrĂ„det var att kunna öka möjligheterna till att upprĂ€tthĂ„lla önskĂ€rd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bĂ€sta fall leda frĂ„n konformitet till originalitet. Undersökningen hade en sĂ„ kallat abduktiv prĂ€gel vilken byggt pĂ„ att olika teorier och empiriska exempel tillĂ„tits vĂ€xelverka istrĂ€van att nĂ„ mĂ„let som beskrevs i föregĂ„ende stycke. Jag ansĂ„g att genom att vĂ€lja ut ett antal exempel dĂ€r originalitet hade uppnĂ„tts skulle det gĂ„ att Ă„terblicka pĂ„ de processer om skapat det originella, nĂ€mligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har anvĂ€nts för att skapa bĂ€righet till resonemang och argumentation.

Entreprenörskap Àr ett begrepp som blir alltmer populÀrt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas pÄ schemat inom nÀstan alla utbildningar. Begreppet konstnÀr dÀremot Àr ett begrepp som inte Àr lika sjÀlvklart och populÀrt inom utbildningsvÀsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anstÀllning utan istÀllet uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. DÄ kultur och ekonomi lÀnge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid sjÀlvklar.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Goodwill Àr ett omtvistat Àmne inom redovisning. I dagens samhÀlle har företag haft friheten att kunna vÀlja vilken regel i anknytning till goodwill de vill anvÀnda och det med hÀnsyn till vilket resultat de efterstrÀvar. VÄren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvÀrv. IFRS 3 gÄr ut pÄ att goodwill inte lÀngre Àr föremÄl för planenliga avskrivningar utan istÀllet ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebÀr att företagen genomför en ingÄende analys av goodwillvÀrdet Ärsvis.

Immateriella resurser Ă€r i dagens postindustriella samhĂ€lle organisationens frĂ€msta tillgĂ„ng. I och med att jĂ€mstĂ€lldhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mĂ€tas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt JÄMIX anvĂ€nds i organisationer och dĂ€rmed bidra till en ökad förstĂ„else för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jĂ€mstĂ€lldhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat pĂ„ JÄMIX i minst tvĂ„ Ă„r.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar som IFRS innebÀr för svenska börsnoterade företag. Vi vill Àven analysera dessa förÀndringar och se hur de pÄverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnÄ syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och dÀrefter jÀmfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga pÄ tre börsnoterade företag och intervjuer med tvÄ auktoriserade revisorer.