Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Syfte: Syftet med studien Àr att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrÄ som företaget anvÀnder sig av.Metod: För att lyckas svara pÄ syftet granskas företagens Ärsredovisningar. För att fÄ ett brett spann pÄ studien kommer samtliga företags Ärsredovisningar mellan Ären 2005 ? 2009 att granskas. Det vi tittar pÄ i balansrÀkningarna Àr framförallt hur goodwillposten har utvecklats.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gÄtt mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lÀttas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att BokföringsnÀmnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att vÀlja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gÀller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker dÀrför att det Àr intressant att studera vad som skulle hÀnda medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergÄng till detta regelverk dÄ diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta pÄ problem.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.

SammandragGoodwill har de senaste Ären fÄtt en allt mer betydelsefull roll i svenska bolag och utgör idag majoriteten av köpeskillingen vid ett rörelseförvÀrv. RÄdande redovisningsstandarder lÀmnar en stor del av ansvaret för köpeskillingsallokering hos bolagen sjÀlva, nÄgot som tidigare studier visat ger utrymme för opportunistiskt agerande. Vi undersöker i denna studie 213 rörelseförvÀrv gjorda pÄ den svenska marknaden under Ären 2011-2013. Via en multipel regressionsanalys finner vi belÀgg för att rörlig ersÀttning till företagsledare baserad pÄ kortsiktiga resultatmÄl, tenderar att leda till en högre allokering till goodwill i relation till immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Resultatet kan tolkas som att företagsledare maximerar resultatet ur ett kortsiktigt perspektiv i syfte att ocksÄ maximera sin egen lön.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har mer och mer av företagens vÀrde börjat bestÄ av immateriella tillgÄngar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgÄngar syns inte i den traditionella redovisningen och dÀrför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen. I och med att allt fler tillÀmpar denna typ av redovisning sÄ har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det Àr dock inte sÀkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier Ă€r noterade pĂ„ en reglerad marknadsplats ska upprĂ€tta sina Ă„rsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av mĂ„nga förĂ€ndringar som detta medförde var att den immateriella illgĂ„ngen goodwill Ă„rligen ska nedskrivningsprövas, istĂ€llet för att som tidigare linjĂ€rt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning mĂ„ste ett företag vĂ€rdera goodwill. Det inbegriper att faststĂ€lla en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgĂ„ i företagets Ă„rsredovisning.

NÀr en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att sÀkerstÀlla ett brukligt djup för sjöfart. DÄ stora delar av muddermassorna ofta Àr förorenade av tungmetaller och miljögifter krÀvs sÀrskilt omhÀndertagande av dessa. Traditionella omhÀndertagningsalternativ bestÄr av att deponera massorna pÄ sÀrskild avsedd plats pÄ land eller tippa till havs, nÄgot som inte tillÄts för förorenade sediment. En relativt ny metod Àr stabilisering/solidifiering (S/S) som innebÀr att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna anvÀndas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vÀgas mot varandra med hÀnsyn till ekonomiska och miljömÀssiga aspekter.

Bakgrund: Finansiell information har lÀnge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare Är har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sÀtt att lyfta fram immateriella tillgÄngarnas vÀrden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag anvÀnder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svÄrigheter som uppstÄr vid denna anvÀndning samt presentera konkreta rÄd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör anvÀndas för styrning och utvÀrdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete Àr ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska anvÀndande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att analysera vilka effekter införandet av internationellt gÀllande redovisningsregler har pÄ den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har pÄverkat redovisningen av varumÀrken.MetodStudiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats dÀr datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga kÀllor.SlutsatserStudien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs pÄ ett enhetligt sÀtt och att inte samma metoder för att vÀrdera varumÀrken anvÀnds av företagen vilket skapar problem med jÀmförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumÀrken Àr en av de vanligaste tillgÄngarna som identifieras vid förvÀrv och att företagen oftast övervÀger en sÀrskiljning av varumÀrket frÄn goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 Àr pÄ god vÀg. Slutsatser som dras av studien Àr att det kommer att krÀvas tid och Àven en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska fÄ full effekt, vilket Àr att skapa enhetlighet, jÀmförbarhet och ett rÀttvisare vÀrde pÄ företaget pÄ en internationell nivÄ..