MindMe is an aid for people with cognitive memory impairments. The aid is completely new and has beendeveloped within this bachelor thesis, no product of this nature could be found on the market before. Theidea came from Niclas Jarhäll, CEO of Mutual Benefits. Mutual Benefits were also partners in the project.The project was carried out by us in cooperation with Bachelor of Science in Innovation Engineeringstudents Malin Albertsson and Victoria Hedman at Halmstad university. The aid consists of a mobile phoneand a number of tags.

Den omfattande miljöpåverkan som elproduktion bidrar till, har lett till starka påtryckningarfrån beslutsfattare organisationer och allmänhet att successivt övergå till förnybaraenergikällor vid produktion av el. Ett koncept som på senare år fått allt mer uppmärksamhet iSverige är att elanvändarna utöver att energieffektivisera och handla grön el deltar i dennaomställning genom att själva småskaligt producera förnybar el. Småskalig elproduktion i formav sol- och vindkraft har dock haft svårt att etablera sig på elmarknaden på grund av ettstorskaligt produktionssystem med få och stora aktörer. Detta gör att småskaligtegenproducerad el, som innebär en ny marknadsstruktur, uppfattas som en innovation av bådeenergibolag och elanvändare. Vid anammandet av en innovation är användarens attityd tillinnovationen helt avgörande, vilket innebär att elanvändarnas attityd till småskaligegenproducerad el spelar en central roll i den framtida spridningen av konceptet.Traditionellt sätt har småhusägare utgjort den typiska målgruppen för småskalig elproduktion,men i och med denna uppsats uppmärksammar författarna fastighetsbranschens roll ispridningen av konceptet.

Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen.Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöarbetet ser ut i två tillverkningsföretag och ett grossistföretag. Studien tar sin utgångspunkt i respektive företags miljöansvarigas definition av miljöarbete. Målet med undersökningen är ta reda på vilken strategi respektive företag har avseende miljöarbetet. Studien är gjord i samarbete med Interpares, en frivilligkedja samt inköpsorganisation av byggmaterial, som valt ut tre av företagets leverantörer till den här studien. Studien bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med personer som har nyckelroller avseende miljöarbetet på de tre företagen: Festool, Thomée och Nordsjö. Resultatet av undersökningen visar att företagens miljöarbete har olika kännetecken och att de går att dela in i tre miljöstrategier.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer.För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö.Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande.Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a.

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Studien undersöker flickors och pojkars tankar om teknik och hur de påverkas av ett innovationsprojekt. Undersökningen utfördes i klasserna 6-9 på en liten F-9 skola och de metoder som användes var enkät, observationer och intervjuer. Elevernas tankar om teknik var traditionella, de ansåg att maskiner, el-motorer och datorer var teknik. Under projektets gång hade flickorna svårt att hitta problem att jobba med och deras tidigare erfarenhet begränsade deras uppfinningsrikedom. De krävde även mycket handledning för att få färdigställt sina innovationer.

Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet.

Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna använt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkätundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet är att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger på in-novation och gruppklimat.

Evar är ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under våren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och ägare av Idesign i Stockholm. Handledare på Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign är en designbyrå med kontor på Långholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag på koncept till cykelbelysning för ökad användning och tillförlitlighet mot dagens användning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stå för utvecklingen av en belysning åt Silva.

When contemplating entering an alliance the rationale behind the decision should differ depending on the size of the companies involved as well as on other important factors. The important factors influencing the decision are related to the resource pooling potential of the alliance, the power structure along with the business network the companies are a part of. The analysis has shown proof of a need for cooperation if one wish to succeed in the telecommunication industry and it has also determined which resources that are deemed to be most important to get in touch with, for our study object, to facilitate its access to the market. Those resources are defined as a direct channel to the customer, funds/capital and the access to relevant business networks. To get in touch with these lacking resources, three alternative approaches has been proposed; all of them involving a strategic alliance decision.

Denna uppsats behandlar hur företag arbetar effektivt med första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill säga fuzzy front end. Vi har valt att studera detta utifrån ett ledningsperspektiv och undersökt fyra mejeriföretag eftersom det är en konkurrensutsatt bransch med snabb produktutveckling. Vi har gjort en fallstudie och intervjuat forskning och utvecklingscheferna på Milko, Skånemejerier, Arla Foods och Norrmejerier. I vår undersökning har vi kommit fram till att de teorier vi behandlat tillämpas i stor utsträckning i de företag vi undersökt. Företagen arbetar aktivt med att effektivisera fuzzy front end genom att skapa innovationskultur och motivera de anställda.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.