Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvali­teten.  Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljus­sättning i fö­retagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrens­medlen är personer och process.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta.Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:? Förstå kundens affär? Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut? Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel? Ta beslut i rätt tid? Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman.

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

För att öka sin försäljning kan butiker använda sig av butiksmiljön, en del av butiksmiljön är kundvarvet. Det är kundvarvet den här uppsatsen kommer att undersöka. Hur butiker arbetar med kundvarvet och olika butiksanställdas syn på kundvarvet. Butikschef och butiksmedarbetare bör arbeta tillsammans för att få ett fungerande kundvarv och förbättra försäljningen. Men hur mycket vet egentligen butikschefer och butiksmedarbetare om kundvarvet? Tidigare forskning har inriktat sig på kundvarvet i livsmedelsbutiker och större kedjor, denna rapport inriktar sig istället på en mellanstor butikskedja med ett icke-ordinarärt sortiment. -          Hur skiljer sig butiksmedarbetare och butikschefers syn på kundvarvet?-          Hur kan medelstora butiker i detaljhandeln förbättra kundvarvet? Uppsatsens syfte är att få inblick och kunskap om hur butikschefer och butiksmedarbetare ser på kundvarvet.

En upplevelse består av flera faser som innebär att den startar redan när turisten upptäcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning på destinationen som turisten befinner sig på blir turistbyrån en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken syn turistbyråer har på sin roll gentemot turisten i deras upplevelser på destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. Avgränsningsområdet för uppsatsen har varit turistbyråer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie där tre turistbyråer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyråerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten där det ingår att förmedla upplevelser som passar kunden och därmed medverka till att kundens totalupplevelse på destinationen ses som god.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Sammanfattning Problemdiskussion: Problematiken ligger i att det finns vissa svårigheter för ett serviceföretag att finna ett belöningssystem för frontpersonal då det ska grundas på något mätbart för att vara tillförlitigt. Det är viktigt att ha en motiverad frontpersonal då de i allra högsta grad påverkar kundens upplevelse. Genom att finna ett belöningssystem för frontpersonal har detta en positiv påverkan på frontpersonalens motivation. Kan man utforma ett belöningssystem för frontpersonal och i så fall hur? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera belöningssystem för frontpersonal i serviceföretag.

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som påverkar privata inve-sterares förmåga att agera rationellt på aktiemarknaden. Uppsatsens empiri är huvudsakligen baserad på en enkätundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har när de agerar på aktiemarknaden. Ett viktigt mål med analysen av enkätsvaren var att undersöka i vilken utsträckning det går att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkätun-dersökningens respondenter förlitar sig på tumregler när de träder in i sina positio-ner. De har alltså redan när de tar en position på aktiemarknaden bestämt sig för efter hur stor uppgång respektive nedgång de ska gå ur positionen.

Det här examensarbetet har till stora delar utförts på Teamweb AB som är ett företag som utvecklar webbplatser. Uppdraget gick ut på att skapa en webbplats åt en av Teamwebs kunder, föreningen FC Syrianska Linköping, i Teamwebs eget publiceringsverktyg och undersöka hur väl det går efter kundens ställda krav. För att få något att jämföra med implementerades vissa utvalda delar av webbplatsen i ett annat publiceringsverktyg, Joomla. Rapporten går igenom arbetets olika delmoment som framtagande av kravspecifikation, prototyp och skapandet av själva webbplatsen i de båda publiceringsverktygen. En diskussion förs efter detta om hur det har gått att skapa webbplatsen i de båda verktygen och om deras respektive fördelar.Som slutsats kommer vi fram till att Teamwebs publiceringsverktyg är väl lämpat för att utveckla en mindre webbplats av detta slag.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?Syfte: Vår avsikt var att undersöka om ? och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

The purpose of this thesis is to clarify the connection between word-of-mouth and viral marketing, to identify properties of and strategic ways to implement viral marketing and to examine how a company can influence the customers? perception of the brand in social media.This purpose served to answer our research question: How can companies deliberately create viral marketing?To answer this question we based our study on a qualitative method where we conducted eight interviews with different people, all with experience in our research field. We focused on our respondents? own opinions and were more interested in their personal experiences rather than the market in general.In our last chapter our analysis clearly demonstrates that companies can deliberately create viral marketing. This is possible if companies create material that appeal to and that triggers the costumer to share.