Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

I samma takt som produktionen av kläder tilltar, ökar även medvetenheten kring dess miljöpåverkan. Många företag arbetar efter avtal, märkningar och uppförandekoder för att på så vis reducera påverkan, dock kan det vara svårt för konsumenterna att veta vad de faktiskt står för och betyder. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Kunden ser på fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget själva ser på det, samt om Kundens uppfattning går att förändra. Undersökningen är avgränsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel på företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen används kommunikationsmodellen, där sändaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare få tillbaka feedback från mottagagaren.

I detta arbete har kommunikationen av teknisk information varit i fokus. Som en fallstudie används en operatörsmanual och en instruktions- och reservdelsmanual för en fyllare NM-602 åt Norden Machinery AB. Norden Machinery AB är världsledande inom tubhantering och tillverkar omkring 150 tubfyllarsystem per år. Maskinen som manualerna tillhör är en medelstor maskin som fyller 60 tuber/minut och är såld till Sirius Machinery Inc. i USA som är ett syskonbolag till Norden Machinery AB.

Titel: Kundanpassningar på den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur påverkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom ämnet kundanpassning, så som relationer, lojalitet, interaktioner med Kunden och teknikens påverkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, där en extensiv enkät skickats ut till svenska konsumenter i olika åldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  Utifrån det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jämfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har påvisat att det inte finns konkreta några bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istället har det gått att framläsa att kundanpassningar hjälper till att bygga relationer, vilket i sig är grunden till lojalitet..

Konkurrensen bland tjänsteföretag ökar ständigt vilket har lett till att kunder idag kräver betydligt mer av företagen och dess service än de tidigare har gjort. Denna ökning kan bero på en mängd olika faktorer som till exempel att marknader tenderar att ha större tillgång än efterfrågan. Detta innebär att det blir svårare för företagen att hitta nya samt behålla nuvarande kunder. Om kunderna inte är nöjda med kvalitén på företagets service och värde så riskerar företagen att förlora kunderna.För att skapa kundvärde och erbjuda tjänster med bra kvalité så krävs det att företagen har personal som kan och är villiga att utföra dessa arbeten. För att de anställde ska kunna utföra ett arbete som ger värde åt Kunden så krävs det att denne känner sig motiverad till det.Hur motiveras personalen i hantverkarbranschen till att skapa kundvärde? Vilken roll har kommunikation och belöningar för att skapa motivation?Uppsatsens syfte är att undersöka hur små till medelstora tjänsteföretag arbetar med belöningar och kommunikation för att motivera sin personal.Uppsatsens resultat tyder på att personalen i hantverksföretag föredrar monetär belöning för att motiveras till att skapa kundvärde.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med Kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring Kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.

På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Bakgrund: En stor del av projekten som genomförs överskrider de ramar som finns vad gäller budget, tid och kvalitetsspecifikationer. De problem som uppstår vid ekonomistyrning av projekt kan troligtvis till viss del härledas till att projekt genomförs i olika miljöer och således utsätts för olika grad av osäkerhet. Detta, i kombination med varje projekts unikhet, leder till antagandet att alla projekt inte kan styras på samma sätt, utan istället måste sannolikt ekonomistyrningen anpassas till det enskilda projektets förutsättningar. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen utformas samt även hur den bör utformas i projekt som kännetecknas av olika grad av osäkerhet. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom fyra intervjuer på lika många företag som arbetar med olika sorters projekt.

Uppsatsen undersöker via fem intervjuer hur biståndshandläggare resonerar kring ett biståndsärende gällande hemtjänstinsatser i äldreomsorgen och hur de motiverar sina bedömningar och beslut. Intervjuerna har företagits på biståndsenheten i Östersund i Jämtlands län. En vinjett som beskriver ett påhittat biståndsärende har stått som utgångspunkt för alla intervjuer och en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts vid framtagandet och tolkandet av resultaten.Resultaten som framkommit i studien antyder att biståndshandläggarna i Östersund tenderar att se till både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov hos Kunden vid biståndsbedömning. När det kommer till gränssättning av hemtjänstinsatsers omfattning tenderar handläggarna också att vara relativt generösa i sina bedömningar. Hur gränserna sätts verkar emellertid vara något otydligt, delvis eftersom de inte har hjälp av några fastställda riktlinjer och att begreppet skälig levnadsnivå är så pass svårdefinierat.Förslag på framtida forskning, som ges i uppsatsen, är dels att utreda om det stämmer att biståndshandläggarna i Östersund är lika bra på att se helhetsbilden vid biståndsbedömning som studiens resultat föreslår.

Många webbansvariga har ingen aning om varför människor besöker verksamheters webbplatser och även om de skulle känna till det, ignoreras webbplatserna att designas efter användarnas intresse. Webbplatsens struktur bör byggas ur ett användarcentrerat perspektiv, detta för att bättre möta användarnas förväntningar av webbplatsen. Målsättningen för webbutvecklare är att utforma användbara webbplatser, vilka erbjuder användaren till att utföra uppgifter på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt. Där webbplatser innebär så mycket mer än endast en kontaktyta gentemot Kunden och där dålig användbarhet påstås vara densamma som inga kunder alls. Vi har genomfört en fallstudie, bestående av tre webbplatser, vilka representerar webbärendena, tecknandet av en bilförsäkring och bokning av resa.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.