I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att åtgärda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framställandet av ett indikatorsystem för att mäta barnets rättigheter. Uppsatsen syftar till att utvärdera om indikatorerna utgör den mest behjälpliga metoden för kommuner i att mäta, utvärdera och följa upp barnets rättigheter och deras rättighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvärdering sker via en kvalitativ jämförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjänster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rättighetsbaserat arbete, som omfattar mänskliga rättigheters grundläggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion på behovetatt komplettera de finansiella måtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under ständig utveckling och det råder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas på när det talas om balanserat styrkort. Då det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika användningsområden och det är vår avsikt att undersöka huranvändning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan användningoch design.Syften: Vårt syfte är att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som används avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förståelse om konceptet balanserat styrkort ochpåvisa hur användningen och processerna är utformade och utreda eventuella samband mellananvändning och design.Avgränsningar: Vi har inte för avsikt att lägga någon värdering i hur det balanseradestyrkortet används eller är designat. Därmed kommer det inte föras någon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebär något positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning på 11 svenska företag, där vi har använt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vår slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvänds på varierande sätt i svenska företag.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.

Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete. På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning.

SyfteRapporten syftar till att analysera om nyckeltalsjämförelser kan leda till en effektivare sjukvård. Därutöver skall rapporten föra ett resonemang om hur detta system kan se ut. MetodRapporten har en abduktiv ansats med skarpa drag mot deduktion. Vidare används en kvalitativ metod för informationsinsamlandet. Rapporten börjar deskriptivt och avslutas normativt.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.

År 2003 frångick socialnämnden och socialförvaltningen i Luleå kommun den traditionella styrningen, som baserades på finansiella mål, och började istället tillämpa balanserat styrkort, som även innefattar ickefinansiella perspektiv. Förväntningar på vilka effekter som skulle uppstå i och med det balanserade styrkortet dokumenterades i en studie av Nilsson (2005). Han kom fram till att förväntningarna hos tjänstemän och politiker var höga medan de verksamhetsnära aktörerna hade lägre förväntningar. Syftet med vår studie var att: kartlägga och jämföra aktörers upplevda och förväntade effekter på balanserat styrkort inom en kommunal nämnd/förvaltning. För att besvara syftet så valde vi att göra en fallstudie inom Luleå kommuns socialnämnd/förvaltning och vi samlade in empiri genom personliga intervjuer med sex stycken aktörer, på politiker-, tjänstemanna- och verksamhetsnivå.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna användningen i små och medelstora företag.Nivå: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KällquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.