Syftet med denna studie är utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och Kundanpassning i den fysiska distributionen.Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration.Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %.

Idag karakteriseras den svenska bankmarknaden av hård konkurrens på en mättad marknad vilket gör det viktigt att ha behålla kunderna. För att lyckas med detta informerar bankerna kunderna kontinuerligt om nya och befintliga tjänster och produkter, oftast i brevform. Fler kunder gör fler affärer i dagens samhälle vilket leder till ytterligare brev till kunderna. Ovan resulterar i att bankerna överexponerar sina egna kunder med brev. Kunden upplever att den får för många brev och kan därmed tappa intresset för att läsa breven och kan därmed missa viktig information.

Målsättningen för projektet var att ta fram en miljövänlig, innovativ lösning på ett skyltsystem för källsorteringsstationer i kontorsmiljö åt Eko Systems AB. Skyltlösningen som idag används på producenten Eko Systems sorteringsmoduler fungerar väl hos användarna men både inköpare och producent ser brister i bl.a. lagerhållning, miljöanpassning, användarvänlighet och Kundanpassning, samt i hanteringen av den mängd olika skyltar som producenten måste tillhandahålla. Arbetet resulterade i att ett nytt helhetskoncept för en skylt med utbytbar information togs fram. Konceptet uppfyller producentens höga krav på att vara miljövänlig och nytänkande, med en attraktiv design anpassad till företagets nuvarande produkter.

Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylldmed svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklånär faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sättden påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpåverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrånintervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett parrederier på Donsö.En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som Kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch på marknaden.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på Kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna.

Instruktioner har syftet att förmedla ett arbetssätt eller utförande av en uppgift som användaren sen tidigare inte är bekant med. För att instruktionen ska vara framgångsrik krävs dock att den utformas på ett sätt som gör den enkel att använda och att tolka korrekt. Större efterfrågan på Kundanpassning och krav på flexibilitet gör att tillverkande företag i allt större omfattning behöver effektiva metoder för att ta fram instruktioner.På uppdrag av PartnerTech i Åtvidaberg genomfördes under vårterminen 2014 ett examensarbete inriktat mot att underlätta framtagning och revision av instruktioner. Vilka presentationsformer som bäst stödjer användaren var också del av det huvudsakliga målet. Utöver det önskades även en metod för att kategorisera produkter efter monteringskomplexitet, vilket skulle underlätta fördelning av personal.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista där man kan se alla tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista där man kan se alla tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

BakgrundAllt fler tillverkande företag ställs inför högre Kundanpassning där konkurrensen är hård vad gäller krav på hög kvalité och låga tillverkningskostnader med korta framtagningstider. Det gäller därför att företag prioriterar och gör det rätta avvägningarna mellan resursutnyttjning, kapitalbindning och leveransservice. Med hjälp av en väl fungerande lagerstyrning kan de lägsta möjliga lagernivåerna tas fram för att möta den önskade kundservicepolicyn. Lägre lagernivåer bidrar dessutom till att både kapitalbindningen och lagerhållningskostnaderna minskar. Studien utfördes vid O-fabriken, VCE i Skövde.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lång tids debatt och utredning i frågan om revisionsplikt för små företag trädde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. Från och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna välja bort revisionen. Hur detta kommer påverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser på reformen är frågor som ställs i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i ämnet men ingen efter att lagen trätt i kraft, och således inte genomförda med de klara förutsättningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och där har den varit lyckad.

Lean är en idé för Kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion.

Lean är en idé för Kundanpassning och eliminering av slöseri. Idén har sin utgångspunkt i Toyota och tillverkningsindustrin men förekommer numera även inom serviceindustrin. Nyligen har Stockholmsregionen i svenska Skatteverket fått upp ögonen för Lean. Som referenspunkt använder de vid införandet av idén en organisation med, jämfört med Skatteverket, en annorlunda verksamhet nämligen det lastbilstillverkande företaget Scania. Med utgångspunkt i översättningsteorin framarbetad av bland andra Czarniawska har vi genomfört en studie på Skatteverket Stockholmsregion.

Konkurrensen mellan producerande företag ökar idag i takt med att kundernas krav på kvalitet och flexibilitet ökar. Ett producerande företags förmåga att skapa flexibilitet efter kundens önskemål bygger på en väl fungerande verksamhet med god kommunikation mellan de anställda. Med hög Kundanpassning ökar mängden information som måste hanteras i verksamheten vilket ställer krav på företaget att utveckla ett väl fungerande informationsflöde. För att utveckla ett konkurrenskraftigt företag eftersöks den perfekta kombinationen av filosofi, processer, personal och problemlösningsverktyg. Till hjälp för att finna denna kombination väljer ett stort antal företag att gå i den framgångsrika biltillverkaren Toyotas fotspår.