Sök:

Sökresultat:

1165 Uppsatser om Kulturpćverka - Sida 7 av 78

?DET BORDE VARA STANDARD F?R BLIVANDE OCH NYBLIVNA M?DRAR ATT TR?FFA EN ARBETSTERAPEUT? - En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta med kvinnors transition till att bli mamma

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

VÄrd pÄ lika villkor? Ickeheterosexuella patienters upplevelser och erfarenheter av bemötande inom vÄrden

Ickeheterosexuella har en sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella, framför allt en sÀmre psykisk hÀlsa. RÀdsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vÄrd. DÀrmed pÄverkas ocksÄ hÀlsan. NÀr sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete Àr det dÀrför viktigt att vÄrdrelationen utvecklas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. En positiv vÄrdrelation Àr vÀsentlig för att patienten ska kunna uppnÄ hÀlsa.

Revisorers oberoende : Analysmodellens pÄverkan pÄ revisorers oberoende

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Eleven - En resurs?

Resurser och bristen pÄ resurser Àr ett ofta omtalat Àmne nÀr det gÀller skolan och dess verksamhet. FrÄgan Àr om vi alltid tar tillvara pÄ de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lÀrare och litteratur ser pÄ eleven som resurs. Jag har Àven undersökt om forumteater Àr en lÀmplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras pÄ litteratur samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland elever och lÀrare.

Lateral samverkan i teori och praktik. En studie av ett lokalt rektorsteam

Denna kvalitativa studie, baserad pÄ reflexiv metod med en abduktiv ansats, Àr gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestÄende av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stÀrka rektorsrollen, gynna en helhetssyn pÄ de verksamheter som de Àr ledare för, stÀrka det skolomrÄde som de Àr en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet Àr uppbyggt kring. I det aktuella skolomrÄdet benÀmns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rÀtt och slÀtt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestÀmd och avgrÀnsad grupp.

Specialpedagogen GymnasielÀrarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte

Malmö högskola LÀrarutbildningen Specialpedagogiska pÄbyggnadsutbildningen Distans H05 VÄrterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielÀrarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacherŽs coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvÀlvande tid ? i ett paradigmskifte.

Det som inte behövs? : Arkitektoniska strukturer i landskap sprungna ur minnen

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser Àr personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstÀrka sÄvÀl minnet av platsen men Àven platsen med hjÀlp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala sÄvÀl som regionala generatore? Projektet undersöker ocksÄ vidare om objekten skall ge betraktaren bÄde ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig dÀrifrÄn, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Serotonins funktion i hundens kardiovaskulÀra system

Serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) Àr en neurotransmittor som till största del syntetiseras i tarmsystemets enterokromaffina celler (en typ av neuroendokrin cell) men Àven pÄ andra platser i kroppen sÄ som i hjÀrnstammen, till viss del i hjÀrtat, lungorna och njurarna. I hundens kropp har serotonin en rad olika funktioner sÄ som reglering av tarmmotorik och sammandragning av glatt muskulatur. Det kan Àven ha inverkan pÄ sinnestillstÄnd och kognition. Serotonin kan pÄ olika sÀtt förstÀrka eller hÀmma nervimpulser och dÀrigenom ha stor pÄverkan pÄ kroppens olika system kopplade till neurologisk verksamhet och dess funktioner. I den fria cirkulationen finns serotonin i trombocyter och vid en kÀrlskada kan serotonin slÀppas ut av trombocyterna och orsaka förÀndringar i deras struktur och Àven verka pÄ det skadade kÀrlet genom att orsaka exempelvis kÀrlsammandragning. Serotonins specifika receptorer har blivit uppdelade i sju huvudfamiljer, 5-HT1-7. De flesta receptorfamiljerna har vidare blivit uppdelade i flera underfamiljer. De olika receptorerna finns i olika uppsÀttning pÄ olika platser i hundens kropp och beroende pÄ vart receptorn finns och i vilken mÀngd kan konsekvenserna till följd av aktiverade receptorer vara olika.

Implementering av cinematisk ljuddesign : En rapport om ljuddesignprocessen av en spelsekvens

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

"Det Àr upplevelsen som Àr i fokus" : En studie i hur en Destinations-Marknadsfo?rings-Organisation kan fo?rsta? turistens fo?rva?ntningar och skapa den destinationsupplevelse som efterfra?gas.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

AnmÀlningsskyldigheten - en svÄr del av lÀrarens arbete

AnmÀlningsskyldigheten Àr en del av det uppdrag en lÀrare har, att anmÀla Àr nÄgot lÀrare enligt lag Àr skyldiga att göra. Detta arbete Àr en studie av tre lÀrares upplevelser av anmÀlningsskyldigheten och hur de upplever socialtjÀnstens bemötande, med syftet att försöka ta reda pÄ varför sÄ procentuellt fÄ anmÀlningar kommer frÄn skolans vÀrld och hur man skulle kunna arbeta för att fÄ fler lÀrare att ta steget att anmÀla. Det vÄr undersökning pekar mot Àr att samarbetet mellan skolan och socialtjÀnsten brister och att de tvÄ myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bÀsta, inte möts. Det vi kommit fram till Àr att samarbetet mÄste förbÀttras och att frÄgan om anmÀlningsskyldigheten bör lyftas fram i större utstrÀckning Àn den verkar göra idag..

?Det handlar framf?r allt om att f?rbereda, ligga steget f?re och se vad han beh?ver f?r att lyckas i den h?r situationen? En kvalitativ etnografisk studie om pedagogers st?d och relationsbyggande med barn med autismspektrumtillst?nd i f?rskolan

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Din stund av Zen : Den sociologiska vikten av ett ironiskt engagemang

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->