Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som sprÄkval i grundskolan. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkÀter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till sprÄkval i allmÀnhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor bÄde hos de elever som valt spanska som sprÄkval och Àven hos de elever som har valt andra sprÄk och frÄgat dem om deras erfarenheter och Äsikter. Min slutsats Àr att spanskan har blivit en medelvÀg mellan tyskan och franskan dÀr tyskan anses vara ett fult sprÄk och franskan anses mycket svÄrare Àn de bÄda andra..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Uppsatsen har inriktats pÄ att undersöka vad styrdokumenten, forskare och utredningar belyser nÀr det gÀller vilka förutsÀttningar och hinder det finns mellan förskollÀrare och lÀrare i grundskolan. Andra inriktningar som belysts Àr hur dessa pedagoger ska samverka, varför och för vem de ska samverka.Syftet med uppsatsen var att studera om pedagogerna kan komma nÀrmare varandra i sin samverkan och om styrdokumentens texter om samverkan mellan dem Àr ouppnÄbara. Studien visar att förskollÀrarna och grundskollÀrarna i grundskolan har svÄrt att nÀrma sig i sin samverkan med varandra. För att samverkan mellan dessa pedagoger till fullo ska komma att uppnÄs mÄste de förutsÀttningar, som uppsatsen tar upp, finnas och hindren mÄste övervinnas.Studien visar Àven att bÄde pedagogerna och barnen drar fördel av samarbetet. Pedagogerna för att de utvecklas professionellt och barnen för att de har tillgÄng till alla vuxna och att de fÄr en mjukare övergÄng frÄn förskolan till grundskolan.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever. Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning: Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.

Innan eleverna lÀmnar grundskolan ska de ha nÄtt upp till de mÄl som Àr satta för godkÀnt i matematik för Är 9. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur nÄgra skolor i en norrlÀndsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkÀnda i matematik nÀr de gÄr ut grundskolan. De forskningsfrÄgor jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan en matematiklÀrare vid en högstadieskola i en norrlÀndsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkÀnt i matematik nÀr de lÀmnar grundskolan? Vad kÀnner matematiklÀrare vid högstadieskolor i en norrlÀndsk stad inför uppgiften att fÄ alla elever godkÀnda i matematik innan de lÀmnar grundskolan? För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklÀrare, samt en mer kvantitativ enkÀtundersökning bland matematiklÀrarna pÄ respektive skola för att fÄ reda pÄ deras kÀnslor. Resultatet visar bl.a.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan, skolÄr 1-9, och hur undervisande lÀrare i matematik och specialpedagoger benÀmner svÄrigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvÄrigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklÀrare klargörs deras sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter och hur dessa benÀmns. Det sammanfattande resultatet visar pÄ att det finns mÄnga olika sÀtt att definiera matematiksvÄrigheter. Det visade sig inte finnas nÄgon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

I detta arbete granskas och jÀmförs svenska och japanska lÀroböcker genom hela grundskolan med avseende pÄ brÄk- och proportionsbegrepp. Syftet Àr att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan lÀroböckerna som Àr viktiga för elevers möjligheter att bÀttre förstÄ dessa begrepp, och att ge förslag till förbÀttrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska lÀroböcker angÄende pÄ vilka sÀtt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska lÀroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna sjÀlva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invÀvda med begreppsdefinitioner.

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.