Denna uppsats behandlar chattsprÄk och dess pÄverkan pÄ elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkÀt som eleverna fÄtt besvara. Eleverna som ingÄr i undersökningen gÄr i Ärskurs sex och nio pÄ grundskolan och Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om vana chattare producerar sÀmre elevtexter Àn elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever Àr medvetna om den kodvÀxling som sker mellan det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodvÀxling ökar ju Àldre de blir.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny lÀroplan för grundskolan som ska börja gÀlla lÀsÄret 2011/2012. Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet kreativitet och sÀtta det i relation till den nya lÀroplanen, för att försöka förutsÀga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att fÄ utrymme i denna. Arbetet med detta krÀver att jag Àven studerar tidigare lÀroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlÀgger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat Àr inte slutliga, i och med att den nya lÀroplanen inte Ànnu Àr presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya lÀroplanen kommer att ge fÀrre tillfÀllen för kreativitet och skapande i svensk grundskola Àn nuvarande lÀroplan, Lpo 94..

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Mitt syfte med den hör undersökningen Ă€r att belysa faktorer som kan styra valet av höglĂ€sningsbok bland klasslĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan. Mina frĂ„gestĂ€llningar var: Vilka böcker anvĂ€nds vid höglĂ€sning av lĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan som ingĂ„r i min studie? Hur beskriver lĂ€rarna valet av höglĂ€sningsbok? ÖverensstĂ€mmer de studerade lĂ€rarnas beskrivning av faktorer som pĂ„verkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare Ă€n andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som pĂ„verkar lĂ€rarens val av höglĂ€sningsbok Ă€r sprĂ„ket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkĂ€nnande, samt lĂ€rarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollĂ€rare i Ă„rskurs tre..

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Denna uppsats undersöker hur lÀrare i grundskolans tidiga Är arbetar med att ge bÄde flickor och pojkar förutsÀttningar att uttrycka tankar och kÀnslor i tal och skrift i skolÀmnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser dÀrmed könsproblematiken inom svenskÀmnet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ den syftar till att skapa en förstÄelse för lÀrarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom bÄde deltagande observationer och intervjuer har studien ocksÄ en etnografisk karaktÀr. Intervjuerna gjordes med tvÄ lÀrare, en kvinna och en man, pÄ en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lÀrares klasser, Ärskurs tre och fyra.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgÄng till skolhÀlsovÄrd som innefattar skolsköterska och skollÀkare. SkolhÀlsovÄrden ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas Àven av arbetsmiljölagen, dÀr syftet Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet samt att Àven i övrigt uppnÄ en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohÀlsa. ArbetsomrÄdena för sjukgymnaster Àr mÄnga och en tÀnkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhÀlsovÄrden.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i moderna sprÄk ser pÄ L2-elevers möjligheter att lÀra sig ett modernt sprÄk pÄ grundskolan. UtifrÄn en kvalitativ metod samlades materialet genom intervjuer med sex lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna betonar flera olika förkunskaper och förutsÀttningar för att L2-elever ska fÄ börja lÀsa och kunna lÀra sig moderna sprÄk. Dessa Àr kunskaper i svenska och engelska, bra skolbakgrund och klara skolans andra Àmnen i första hand. LÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och vem Àmnet moderna sprÄk Àr till för Àr ledande för hur de kommer att rekommendera eleverna att vÀlja, hur undervisningen ska se ut och vilket stöd eleverna fÄr möjlighet till.