SyfteSyftet med studien Àr att undersöka anvÀndandet av kompenserande datorhjÀlpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i lÀs- och skrivförmÄga och hur personalens instÀllning och kompetens ser ut nÀr det gÀller dessa hjÀlpmedel.MetodStudien innefattar en enkÀtundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor frÄn Är 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att fÄ elever har tillgÄng till dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begrÀnsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens anvÀndande av dator begrÀnsas till fÀrdighetstrÀnande programvara och textbehandling med rÀttstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angÄende dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel. Den lÄga svarsprocenten i enkÀtundersökningen gör att resultaten mÄste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjÀlpmedel bÄde pedagogiskt och tekniskt Àr nödvÀndig för att tillgodose varje elevs rÀtt till anpassning efter egna förutsÀttningar och behov..

Syftet med denna studie Àr att undersöka tolv grundskollÀrares instÀllning till integrering, samt om och hur de utifrÄn sin instÀllning skapar förutsÀttningar för lÀrande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsÀttningar för lÀrande Àr ett vitt begrepp har vi valt att fokusera pÄ interaktion. Studien utgÄr frÄn de tvÄ specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lÀrares instÀllning till integrerade elever och hur det pÄverkar integrerade elevers förutsÀttningar för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att pÄtala interaktionens betydelse för lÀrande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om lÀroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt Àr lÀmpliga och aktuella att anvÀnda i undervisning trots att kursplanen kommer att förÀndras höstterminen 2011. Min undersökning har frÀmst varit inriktad pÄ kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya lÀroplanen för grundskolan, och i de ovan nÀmnda lÀroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i lÀroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lÀrobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att stÀlla mot den syn pÄ kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. FrÄgestÀllningen som jag har arbetat utifrÄn lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda lÀroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser fÄr det för elevernas lÀrande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk dÄ jag Àgnar mig Ät att bÄde tolka uppgifterna och mÀta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter Àr det mest frekventa inslaget i de lÀroböcker som jag har undersökt.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en förstÄelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lÀrare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs nÄgon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin pÄverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumÀrkesportfölj pÄ den svenska marknaden.

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre lÀromedel: Svenska impulser 1 (2008) som anvÀnds i Svenska kurs 1, SprÄkporten- Svenska som andrasprÄk 123 (2012) menad att anvÀndas i Svenska som andrasprÄk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som anvÀnds i Arabiska som modersmÄl i kurs 1. Syftet med studien Àr att synliggöra lÀromedlens skrivideologier och vilka förutsÀttningar som dessa ger för elevers skriftsprÄksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrÄn skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda mÄlgruppen. I studien har lÀromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier dÀr exempel pÄ skrivuppgifter frÄn varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över sprÄksyn och hennes skriv- och inlÀrningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, SprÄkporten - Svenska som andrasprÄk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsÀttningar för skriftsprÄksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av lÀromedlens skrivuppgifter, vilken framstÀller lÀromedlens mÄlgrupper som objekt snarare Àn subjekt i sin inlÀrning och tilldelar de olika fÀrdigheter och sprÄkkunskaper..

AndrasprÄksinlÀrning Àr ett komplext omrÄde för bÄde lÀrare ochelever. KunskapsmÄl sÄvÀl som trivsel ska uppnÄs och för dettabehövs stöd och uppmuntran frÄn alla inom skolans verksamhet.Syftet med det hÀr examensarbetet var att kartlÀgga hur möten serut i den mÄngkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie dÀr ett urval forskning omandrasprÄkselevers sprÄkutveckling har studerats. Studiens resultatÀr indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frÄnförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandrasprÄk, sprÄkets betydelse för Àmneskunskaper,modersmÄlsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling pÄ bÄde första- ochandrasprÄket.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Studiens syfte Àr att testa, utveckla och jÀmföra elevers förmÄga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck dÀr den obekanta variabeln Àr av, för eleverna, familjÀr natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i Ärskurs 1 har fÄtt undervisning i Àmnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvÀrdigt test. Totalt har 87 elever pÄ gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

Trots att sportintresset Àr stort i Sverige och tidningarna lÀgger stora resurser pÄ bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsomrÄde. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tÀvlingsmatch. Det jag velat ta reda pÄ Àr hur sprÄket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gÄtt tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har nÄgon tidning haft mer Àn en.

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.