Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ÄndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska LantarbetarförbundetŽs motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

I den hĂ€r studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmĂ„let och andrasprĂ„ket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, sprĂ„kbehĂ€rskning och sprĂ„kdomĂ€ner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska sprĂ„ket. Attityderna till modersmĂ„let varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man nĂ€rmar sig det svenska sprĂ„ket samtidigt som modersmĂ„let fĂ„r mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har ocksĂ„ visat att det rĂ„der samband mellan hur man förhĂ„ller sig till de olika sprĂ„ken.

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker Àven i vilken utstrÀckning eleverna anser att detta Àr till hjÀlp i deras lÀrande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av tvÄ instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet tÀljning, dessa Àr konstruerade och presenterade för tvÄ grupper av informanter. Informanterna Àr frÄn olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet Àr insamlat via observationer och enkÀtfrÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar innehÄllet i grundskolans musikundervisning, med sÀrskilt fokus pÄ momentet sÄng. FrÄgestÀllningarna som jag önskar svara pÄ i denna uppsats Àr följande: Vilka didaktiska val gör lÀrarna vad gÀller musikundervisningens innehÄll och upplÀgg? Hur förhÄller sig musiklÀrarna till momentet sÄng och varför? Vilka faktorer anser musiklÀrarna pÄverkar undervisningsinnehÄllet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklÀrare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehÄllet i musikundervisningen pÄ grundskolan varierar mycket frÄn lÀrare till lÀrare. Det analysverktyg jag anvÀnde mig av var ramfaktorteorin.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare och elever vÀrderar Àmnet hem- och konsumentkunskap (HK) jÀmfört med idrott och hÀlsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer Àven att jÀmföras med politikers vÀrdering av Àmnet. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr följande:? Hur vÀrderarlÀrare och elever HK i förhÄllande till IDH?? Finns det nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?? Finns det nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars syn pÄ HK och IDH, och vilka Àr dessa i sÄdana fall?För att fÄ fram elevers och lÀrares vÀrderingar kring skolÀmnena har en kvantitativ under-sökningsmetod anvÀnts. Resultatet visar att HK varken har hög eller lÄg status bland lÀrare och elever dÄ Àmnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla Àmnen.

SyfteSyftet med mitt arbete Àr att studera dels lÀrares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett sÀrskilt fokus riktas mot sprÄkets betydelse och sprÄkutveckling. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lÀrares och elevers utsagor om hur sprÄkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemÄl framförs frÄn lÀrare och elever nÀr det gÀller undervisningens utformning, det vill sÀga hur skulle de vilja att ?det sÄg ut??Metod Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnÄ mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mÄngkulturell lÄg och mellanstadieskola.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tidig vÀgledning bedrivs i skolan. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilken metod som anvÀnds för tidigare vÀgledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krÀvs. Kan tidigare vÀgledning förebygga kompromisser och begrÀnsningar för elever i grundskolan. För vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 Är Àr redo att ta till sig abstrakta kunskaper.