Enligt vÄr uppfattning Àr diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat Àmne, bÄde pÄ grund av Àmnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet Àr Àven att undersöka vad som styr lÀrares val av metod och innehÄll i undervisningen.För att undersöka detta anvÀnder vi oss av en kvalitativ strategi dÀr empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslÀrare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar pÄ att praktiska och teoretiska metoder inte fÄr lika stort utrymme i undervisningen. Vi har Àven funnit att det förekommer faktorer som styr lÀrarnas val av metod och innehÄll i undervisningen och att vissa faktorer pÄverkar mer Àn andra.Slutsatser vi har kommit fram till Àr bland annat att det finns en mening med att anvÀnda varierade undervisningsmetoder. Att lÀrarnas syn pÄ ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsÀmnet i vÄr studie inte skiljer sig anmÀrkningsvÀrt frÄn vad lÀrare ansÄg om detta i en Nationell utvÀrdering som gjordes för tio Är sedan..

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det nationella provet. För att ta reda pÄ detta nÀrmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för Ärskurs nio i grundskolan. De frÄgestÀllningar jag kommer att stÀlla handlar om det nationella provets olika syften och om frÄgor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsÀttning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa pÄ en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lÀrare.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstÄr och hur lÀrare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur ett antal lÀrare och förskollÀrare i grundskolan tÀnker och resonerar kring begreppet stress..

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Detta arbete har tagit upp frÄgan: Hur kommer det sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik?Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallÀrare/resurslÀrare arbetar för att bemöta och hjÀlpa elever i svÄrigheter i Àmnet matematik, dÀr studiens problemomrÄde Àr att synliggöra Hur det kommer sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik? Med avstamp i problemomrÄdet synliggörs syfte, som Àr att belysa vad speciallÀrare uppfattar kan medverka till att matematiksvÄrigheter uppstÄr och vilka ÄtgÀrder som vidtas. För att undersöka fÀltet anvÀnder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingÄr 14 intervjuer med speciallÀrare/resurslÀrare verksamma i kommunala skolor, pÄ olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmÄl samt att lÄta diagnoser och matematikboken fÄ ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser vÀrdet av att söka förstÄelse för elevers matematiksvÄrigheter i den kontext svÄrigheterna uppstÄr.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt Ă€mne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. DĂ€remot har det mĂ€rkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrĂ„gasĂ€tter varför de över huvud taget mĂ„ste lĂ€ra sig matematik. Ren matematik som de lĂ€ser i skolan kan det mĂ„nga gĂ„nger vara svĂ„rt att se nyttan med. PĂ„följande matematik blir dĂ„ sedan svĂ„rare och svĂ„rare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  MĂ„nga elever och vuxna kĂ€nner Ă€ven en ren Ă„ngest nĂ€r man pratar om Ă€mnet matematik. Vad Ă€r egentligen matematik, var anvĂ€nds den och till vad? Var kommer matematiken ifrĂ„n? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att fĂ„ kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhĂ€llsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lĂ€ra oss för matematik i grundskolan? Behöver alla fĂ„ undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen pĂ„ matematiken eleverna erhĂ„llit har formats av hela samhĂ€llet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur svensklÀrare arbetar med litteratur frÄn övriga vÀrlden, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?frÄn övriga vÀrlden? kan vara, hur de vÀljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer av sex svensklÀrare verksamma i Är 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg att litteratur frÄn övriga vÀrlden ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av nÄgon som kommer frÄn eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle fÄ förstÄelse för sig sjÀlva och för andra mÀnniskor, kulturer och lÀnder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, kÀnslor och tankar.

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.