Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

En anledning till att mÄnga elever upplever brÄkrÀkning som svÄrt kan vara att rÀkning med tal i brÄkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella brister hos elever, som gÄr första Äret pÄ gymnasiet, nÀr de rÀknade med tal i brÄkform. Kan grundskolan i sÄ fall göra nÄgot för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegÄngar.För att ta reda pÄ detta genomförde vi en diagnos med tal i brÄkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och berÀkningar. Vi skickade Àven en enkÀt till de gymnasielÀrare som undervisar eleverna för att fÄ deras syn pÄ resultatet.Resultatet visar att mÄnga elever saknar tillrÀckliga baskunskaper för att klara brÄkrÀkning, vilket ocksÄ lÀrarnas enkÀtundersökning signalerar.

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en bild av eventuella skillnader nÀr det gÀller pedagogers syn pÄ det skönlitterÀra arbetets roll i olika skolÄr. I vÄrt syfte ingick Àven att undersöka om man i praktiken kan se tecken pÄ ett snÀvt synsÀtt nÀr det gÀller litterÀrt arbete relaterat till elevers Älder sÄsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade pÄ samma skola, tvÄ i varje skolÄr. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en nÀr de undervisade med och kring skönlitteratur.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter pÄ skolbytesprocessen i fem fall dÀr en elev flyttat över frÄn grundskolans till grundsÀrskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre Är. Studien har kvalitativ forskningsansats dÄ den bygger pÄ semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrÄn Ad hoc metoden. Resultatet i vÄr studie utgÄr frÄn Bronfenbrenners systemteori som innebÀr att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrÄn frÄgestÀllningarna.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Sammanfattning I det hÀr arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förÀndrats för romer. Under arbetets gÄng tar jag bland annat upp orsakerna till frÄnvaron i skolan, men det Àr mycket viktigt att veta att det inte gÀller alla romer och att de inte Àr en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhÀlle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan bÄde historisk och i ett nutidsperspektiv. FrÄgestÀllningen var sÄ hÀr i arbetet: Har utbildningen för romer förÀndrats? Vad Àr orsaken till den stora frÄnvaron bland romani elever? Jag har anvÀnt och byggt mitt arbete pÄ intervjuer som jag har genomfört med romer i olika Äldersgrupper.

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares syn pÄ bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frÄgestÀllningar:Varför gör lÀrare bedömningar?Hur upplever lÀrarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lÀrarna frÀmja elevers lÀrande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell Àmneslitteratur, en enkÀtstudie samt sju intervjuer av lÀrare i grundskolan, har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, bÄde synliga och dolda, med bedömning i skolan.  LÀrare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lÀrandet och för att fÄ ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingÄr i lÀraruppdraget, men lÀrarna uttrycker en viss osÀkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

SyfteSyftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande studie mellan vad de spanska styrdokumenten förordar och hur den faktiska verkligheten ser ut nÀr det gÀller arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan.MetodJag har gjort en kvalitativ studie genom enkÀter och intervjuer, för att ta reda pÄ hur de spans-ka pedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. DÄ detta Àr en kvalitativ under-sökning har enkÀterna endast anvÀnts som introduktion inför intervjuerna.Metoden i undersökningen har dels varit att lÀmna ut en enkÀt till sju pedagoger och tre för-Àldrar, dels att göra djupintervjuer. Totalt har pedagoger frÄn sex skolor i MadridomrÄdet del-tagit, dÀr tre av skolorna Àr privatskolor och de övriga tre kommunala. EnkÀterna har föregÄtt intervjuerna, dÀr förtydliganden och fördjupning av enkÀtsvaren kunnat göras.ResultatUndersökningen har tydligt visat att det finns en rad specialpedagogiska insatser för elever i behov av sÀrskilt stöd i den spanska grundskolan. Det mesta handlar dock om att ÄtgÀrderna riktas mot eleven.NÄgon direkt handledning av pedagogerna förekommer inte, mer Àn att de specialteam som finns i alla kommuner och som Àr behjÀlpliga med att göra modifieringar av kursplanerna för de elever som inte uppnÄr mÄlen.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhÄllanden, ha lika tillgÄng till utbildning i skolvÀsendet om inte annat följer av sÀrskilda bestÀmmelser i denna lag? (8§). LikvÀrdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever gÄr ut grundskolan utan att klara de grundlÀggande nationella mÄlen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska kommuner Àr mÀrkbart stora. Forskning visar att det finns mÄnga faktorer, sÄvÀl interna som externa, vilka pÄverkar elevernas skolresultat.

Uppsatsens syfte Àr att belysa kursplaners och lÀrarattityders pÄverkan pÄ andrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i utifrÄn syftets tvÄ aspekter och Àr formulerade pÄ följande sÀtt: Hur pÄverkar kursplaner lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur pÄverkar lÀrarattityder lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen bestÄr av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkÀt. Totalt besvarades enkÀten av 58 svenska som andrasprÄkslÀrare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gÀllande kursplaners influens visar att det inte finns nÄgon pÄvisbar skillnad mellan lÀrargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lÀrarna gÀllande deras medvetna pÄverkan pÄ elevers dialektanvÀndning och undervisning om dialekter i klassrummet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.