The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

VÄr studie ger en inblick i hur platsannonser frÄn kommunala grundskolor som söker specialpedagog stÀmmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehÄllet i platsannonserna. Syftet Àr att undersöka om vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod Àr dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. VÄrt resultat pekar pÄ att vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lÀmplighet Àr viktigare Àn vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en grupp utlÀndska lÀrares kunskaper och erfarenheter vÀrderades i svensk skola. Vad hade de med sig som behövdes i den svenska skolan och hur vÀrderades detta? Vad ansÄgs som en tillgÄng och vad ansÄgs som en brist? Vi ville ocksÄ undersöka hur betydelsen av kunskaper i svenska uppfattades. VÄr förhoppning var att med uppsatsen kunna öka kunskapen om de utlÀndska lÀrarnas situation i den svenska skolan. Teori: Vi anvÀnde oss av Bourdieus kapitalteori som teoretiskt verktyg i vÄr analys av intervjusvaren.Metod: Vi anvÀnde oss av intervjuer som metod.

Uppsatsen handlar om hur samhÀllslÀrare arbetar med att bemöta de svÄrigheter som finns i samband med undervisning pÄ gymnasiet, i klasser dÀr ett fÄtal elever som har svenska som andrasprÄk ingÄr. Studien riktar sig sÀrskilt in pÄ undervisning andrasprÄkselever som integrerats i svensk grundskola under högstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre samhÀllslÀrare, verksamma inom samma gymnasieförbund. FrÄgestÀllningarna riktar sig in mot vilken kompetens lÀraren har, vilket stöd som finns i organisationen, samt lÀrarens planering och genomförande av undervisningen. Resultatet av studien visar att de deltagande samhÀllslÀrarna, trots att de arbetar inom samma gymnasieförbund, jobbar under olika förutsÀttningar.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Syftet med studien Àr att belysa hur speciallÀrare anser att diagnosen dyslexi pÄverkar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet var Àven att belysa deras syn pÄ att medvetandegöra elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter om sina svÄrigheter.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, dÀr fem speciallÀrare intervjuats som arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. De fick utifrÄn sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet i studien visar att det finns en osÀkerhet kring skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Studien visar ocksÄ att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket tyder pÄ att de följer med i aktuell forskning.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i grundskolan betrÀffande bildintegrerat arbete. Jag anvÀnde strukturerade och ostandardiserade frÄgor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelÀrare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlÀrare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Denna studie bygger pÄ huvudfrÄgan: Har musiken i grundskolan nÄgon pÄverkan pÄ elevens instÀllning till musik senare i livet? Under studien har nya infallsvinklar tagit form och lett studien till resultatet: MusiklÀrarens pÄverkan. FrÄn en relativt smal syn pÄ musikundervisningen i grundskolan har element som t ex lÀroplaner och ledarskapsteorier vidgat studiens syn för vad musiklÀrare i grundskolan har haft för styrmedel genom tiden för de fyra lÀroplanerna, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Denna studie kan urskilja att det har skett en progressiv utveckling av varje ny lÀroplan, och att lÀrarrollen har utvecklats med denna process. Musikundervisningen i grundskolan har gÄtt frÄn en traditionell till en mer öppen undervisningsform.