Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; FjÞrtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begrÀnsad grad samt att lÀrare i idrott och hÀlsa och idrottslÀrarutbildare har skilda uppfattningar kring hur Àmnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om friluftsliv i grundskolan bedrivs sÄ lite som forskningen menar och i sÄ fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag pÄ hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingÄr fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lÀrare bedriver friluftsliv i vÀldigt olika utstrÀckningar och i olika former samt att lÀrarna pÄ sina respektive idrottslÀrarutbildningar fÄtt en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus pÄ friluftstekniker och friluftsidrotter, som Àr svÄr att genomföra i skolans vÀrld. Det har ocksÄ uppdagats att Àmnesintegrering och delat ansvar mellan flera lÀrare Àr en klar förutsÀttning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Detta Àr en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt Àmne. Metoder som anvÀnds Àr observationer och fokussamtal. UndersökningsomrÄdet baseras pÄ ett projekt i BorlÀnge kommun som kallas för Tusen Ord, dÀr dramapedagoger arbetar sprÄkfrÀmjande i en interaktiv utstÀllning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 Äringar inom förskolan, Är 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utstrÀckning finns nÀrvarande i den dramapedagogiska verksamheten pÄ Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berÀttande, kommunikation, sprÄk      .

Detta arbete grundar sig pÄ sex djupintervjuer med vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer pÄ nÄgra av dessa skolor. VÀgledarnas arbetsuppgifter har stÄtt i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vÀgledarens arbetsuppgifter pÄverkas mycket av ledningens Äsikter och agerande, men Àven att varje vÀgledare sjÀlv till viss del pÄverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgÄende i mitt arbete kalla studie- och yrkesvÀgledare för ?vÀgledare? och benÀmner dem för ?hon? dÄ de flesta i denna studie Àr kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden dÀr jag berÀttar om gÀllande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vÀgledning pÄ grundskolan samt exempel pÄ vad vÀgledning bör stÄ för. HÀr tar jag Àven upp syfte, frÄgestÀllning och hypotes. I kapitel tvÄ tar jag upp de teoretiska utgÄngspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa anvÀnder jag mig av i analysdelen dÀr jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter pÄverkar arbetsmiljön med hjÀlp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har Àven tittat pÄ maktperspektivet med hjÀlp av RÀdslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förÀndring med hjÀlp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

The purpose with this essay is to study how students in elementary school are placed within the subject called ?svenska som andrassprÄk?, or SVA. SVA is a subject specially designed to deal with the complications that students with a different native language encounter when trying to learn Swedish.  National school documents state that a student is to be offered SVA if he or she has a different native language than Swedish and if the headmaster decides it?s ?needed?. In this work I focus on the different factors which are involved in the headmasters decision whether a student should be in a SVA-class or a normal Swedish class.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa begreppet och företeelsen lÀsprojekt och att undersöka varför lÀrare vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt. Första delen bestÄr av textstudier dÀr begreppet och företeelsen sÀtts in i ett historiskt och samhÀlleligt sammanhang och dÀr definitioner görs. Andra delen bestÄr av resultat frÄn fÀltundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika lÀsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lÀrarna tycker om sina lÀsprojekt. I diskussionen konstateras att lÀsprojekt har rötter bÄde i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för lÀsning frÄn samhÀllets sida, men att lÀsprojekten inte har nÄgon fast och given form. Slutsatsen som dras Àr att lÀrarna vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för bÄde lÀrare och elever och dÀrför upplevs som mycket stimulerande..

Syftet med uppsatsen var att granska svenska lÀromedel frÄn 1960 talet fram till 2004 ur ett skÄnskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skÄnsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska lÀroböckerna. Samt ta reda pÄ hur man kan anvÀnda böckernas eventuella material i ett dÄtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan bÄde tillÀmpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar pÄ Christer KarlegÀrds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en lÀromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssÀtt inom skolan.

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ända sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.