Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Denna rapport följer upp elevers betyg frÄn grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra SmÄland. Det frÀmsta syftet Àr att fÄ en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgÄr frÄn elever, som med nÄgra fÄ undantag, Àr födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan Är 2004-2006. Resultatet frÄn studien visar pÄ att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut dÄ eleverna kommer upp i gymnasiet..

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Syftet var att undersöka om man med hjÀlp av geobrÀdet i de senare Ären vid grundskolan kan göra frÀmst geometri men Àven brÄkrÀkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i Är sju. Eleverna har fÄtt arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfÀllen under min sju veckor lÄnga praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrÀdet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har Àven genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Under hösten 1997 och vÄren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete med 24 olika teman att anvÀnda under de 6 första skolÄren.För att anvÀnda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det Àr endast en direktöversÀttning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan.

Denna uppsats undersöker, kronologiskt beskriver och analyserar hur betygen utvecklats och förÀndrats för den svenska grundskolan och dess föregÄngare samt gymnasieskolan sedan tidigt 1900-tal. Detta genom att stÀlla frÄgorna hur betygssystemets kronologiska utveckling ser ut, vilka faktorer som kan ha bidragit till utvecklingen samt vad det finns för likheter respektive skillnader mellan de olika betygssystemen. Metoden Àr kvalitativt litteraturstudium med fenomenografisk forskningsansats, som syftar till att undersöka differensen mellan vad nÄgot Àr och vad det uppfattas vara. Uppsatsen börjar med en historisk inblick i det absoluta betygssystemet dÀr betygssystemet var sjuskaligt frÄn Ärskurs ett och tanken att kunskapen överfördes frÄn lÀrare till elev var gÀllande. PÄ detta följde det relativa betygssystemet som var femskaligt, sattes efter en normalfördelningskurva och avvikelser var tvungna att motiveras och undersökas.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att studera nÄgra lÀrares motiveringar till anvÀndandet av lÀxor, vad det kan finnas för för- och nackdelar med att ge lÀxor. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolan.Uppsatsens huvudfrÄgor Àr hur lÀrare definierar och motiverar lÀxor i grundskolan samt om lÀxor Àr en nödvÀndighet för att elever ska kunna nÄ mÄlen i kursplanen.LÀxor har som pedagogiskt medel funnits lÀnge och ges ofta av traditionella skÀl. Forskning kring lÀxor visar dels att sambandet mellan lÀxlÀsning och inlÀrning Àr lÄgt, dels att lÀxan öppnar för reflektion och repetition dÄ tiden i skolan inte rÀcker till.Resultatet av studien visar att de intervjuade lÀrarna ger lÀxor, antalet och utformningen skiljer sig. De argument för lÀxan som kommer fram Àr bland annat att den ger tillfÀlle till reflektion i lugn och ro och att den öppnar för kommunikation mellan hem och skola. De lÀrare som arbetar med barnen i de tidigare Äldrarna menar att lÀxan mer eller mindre Àr nödvÀndig för lÀsinlÀrningen.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

SÀrskola eller integrering i grundskola Àr en frÄga som förÀldrar till sÀrskoleelever kan stÀllas inför. NÀr en elev blir antagen till sÀrskolan och erbjuds en skolgÄng dÀr sÄ har förÀldrarna rÀtt att neka det, till förmÄn för en skolgÄng som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vÄrdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lÀmpar sig bÀst för en sÀrskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det dÀrför vara betydelsefullt att fÄ en förstÄelse för sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebÀra, eftersom mötet med sÀrskoleelever och deras vÄrdnadshavare nÀr som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att fÄ ta del av nÄgra pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytande, för att fÄ en förstÄelse utifrÄn dessa pedagogers perspektiv.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebĂ€r att grundskolan Ă€r skyldig att upprĂ€tthĂ„lla en IUP för alla grundskoleelever frĂ„n Ă„rskurs ett till Ă„rskurs nio. Intentionerna med IUP Ă€r att öka mĂ„luppfyllelsen i skolan. Detta pĂ„ grund av att sedan lĂ€roplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte nĂ„r upp till mĂ„let godkĂ€nd successivt ökat i grundskolan. Men det Ă€r ocksĂ„ en förordning som möjliggör att alla elever fĂ„r rĂ€tt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. UtgĂ„ngspunkten för sĂ„vĂ€l IUP och styrdokumenten i grundskolan Ă€r att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn pĂ„ kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.