En central tanke med skolgÄngen Àr att nÄgon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska Àga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolÀmnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergÄngar. I uppsatsen stÀlls frÄgan huruvida nÄgon sÄdan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare Är och gymnasieskolan inom ett specifikt skolÀmne, nÀmligen religionskunskapen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har material samlats utifrÄn tre olika datakÀllor, nÀmligen intervjuer, examinationer och lÀroböcker. DatakÀllorna har samlats in frÄn tre religionslÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är och tre religionslÀrare som undervisar i religionskunskap A pÄ gymnasieskolan.

The essay is about how immigrant pupils are integrated into the Swedish school and society. I have studied how teachers work with integrating these pupils and if there is a plan of act used in their work. The essay is also about how social relations can be used as a pedagogical resource by the teachers when the institutional framework and support is failing..

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.

I kursplanen för idrott och hÀlsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingÄ i undervisningen i Àmnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundlÀggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har Àven betydelse för vÄr hÀlsa, dÀrför Àr elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna fÀrdigheter i friluftsliv. Undersökning Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀtundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen Àr utformad sÄ att friluftsliv ses ur tvÄ perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

I och med den nya lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, breddades idrottsÀmnet och Àmnet bytte namn frÄn idrott till idrott och hÀlsa. DÄ hÀlsa Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gÀller hÀlsa i kursplanen för idrott och hÀlsa. Studien inkluderade tvÄ olika undersökningar varav den ena avsÄg en textanalys av samtliga lÀroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsÀmnet. Detta för att belysa hur hÀlsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslÀrare för grundskolan i en kommun för att fÄ inblick i hur yrkesverksamma tolkar hÀlsa utifrÄn kursplanen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka de bakomliggande orsakerna kan vara till att en algoritm för lÄngdivision inte lÀngre i nÄgon större omfattning lÀrs ut i skolan och Àven hur lÄngt avvecklingen av divisionsalgoritmen i det allmÀnna medvetandet har kommit.Uppsatsen bygger dels pÄ tvÄ enkÀter riktade till grupperna lÀrare och allmÀnhet, ett divisionstest med elever i Är ett pÄ gymnasiet samt pÄ litteraturstudier och tre telefonintervjuer med lÀromedelsförfattare. Vad som visat sig Àr att det Àr fÄ mÀnniskor under 40 Är och med en bakgrund i den svenska grundskolan som behÀrskar en potent divisionsalgoritm. Det kan konstateras att kunskapen att utföra en standardalgoritm för division med flersiffrig nÀmnare i alla fall i denna undersökning inte lÀngre finns bland eleverna i den svenska skolan och att den situationen bÀr skolöverstyrelsens och lÀrarkÄrens vÀlsignelse. Det Àr dock en öppen frÄga om utvecklingen dit föregÄtts av genomtÀnkta beslut. .

Uppsatsen handlar om mobbning inom Àmnet idrott och hÀlsa inom grundskolan. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma idrottslÀrare och uppsatsen belyser Àven idrottslÀrarens ÄtgÀrder med mobbning, samt hur de upplever mobbning i sitt Àmne. För att Àven ta del hur förhÄllandet elever, lÀrare och förhÄllandet elever-elever fungerar har Àven observationer gjorts. Resultatet visar att mobbning förekommer och att förebyggande och ÄtgÀrdande arbete sker..

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Syftet med examensarbetet Àr att redovisa nÄgra av de alternativ som Linköpings kommun erbjuder elever som inte klarar av att uppnÄ mÄlen i grundskolan pÄ grund av att de har mÄngkulturell bakgrund.I litteraturstudien tas relevant litteratur upp och den ligger Àven till grund för den empiriska undersökningen. Den empiriska delen redovisar de studier som gjorts vid en av högstadieskolorna i Linköpings kommun. Studien Àr gjord i form av en enkÀtundersökning pÄ Tornhagsskolan, intervjuer och besök dels pÄ kommunen samt pÄ nÄgra av de olika projekten kommunen erbjuder.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Med denna studie har jag undersökt om och pÄ vilket sÀtt svenskundervisningen i grundskolan har förÀndrats utifrÄn Lgr 80 och Lpo 94, bÄde vad gÀller lÀrares erfarenheter och Äsikter om eventuell förÀndring i undervisningssÀttet samt i kursplanstexter. Vad gÀller Lpo 94 Àr det de reviderade kursplanerna frÄn 2000 som studerats och jÀmförts med Lgr 80. Tre lÀrare med olika bakgrund och med erfarenhet frÄn undervisning i de bÄda kursplanerna har intervjuats och deras svar jÀmförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lÀrarna anser sig Àga en större frihet att lÀgga upp sin undervisning utifrÄn Lpo 94 samt att Lpo 94 sÀtter eleven som individ i fokus. LÀrarna pÄpekar ocksÄ vikten av erfarenhet i sina yrken.